Valborg..

Tisdagens rehab gick bra, vi hade sån där genomgång igen.. Då man ska ha sex bilder att uppvisa och diskutera, jag hade tre.. Men det hade min medrehabare också!
Jag var på mitt allra flamsigaste humör och fick med mig alla! Patienter som ledare! Vi röstade på att få bli lobotomerade, men ledaren trodde att det skulle bli ganska svårt att få en remiss till det. Jag blev ganska förvånad över att få veta att det ens gick för fan!!
Men det var skönt att flamsa lite, allt behöver inte vara skit hela tiden.
Och som det är där, för mig, så händer det att små brickor faller på plats. Vi försökte reda ut skillnaden mellan att måla ilska, som jag ju själv var väldigt nöjd med, mot att måla rädsla, som fick mig att känna mig blockerad och värdelös.
Jag har helt enkelt inte lärt mig att uttrycka mina rädslor, jag har inte fått ett normalt hälsosamt utrymme för att känna rädsla. Därför reagerar jag med ilska, vilket har funkat bra för mig so far!

Well..
Idag skulle jag ha haft möte med rehabledaren men det hoppade jag, jag sov dåligt och orkade inte med den norrlänska väggen till karl som försöker få min hjärna att hitta svaren på mina egna frågor. Men smart är han, och duktig. Han borde ha ett svenskt Dr. Phil program, fast han är kanske beteendevetare och inte läkare.. Låter inte lika svängigt men det ska väl gå att ordna..

Istället åkte jag och Lånepojk runt och köpte pinnar. Stora pinnar och små pinnar. Det kallas för "plank" i facktermer kan jag tänka mig. Och man behövde skruv och bultar, sågmojjar och borrmojjar. Jag tog tillfället i akt att vara riktigt dryg och frågade och pekade på allt jag inte förstod vad det skulle vara till.
"Varför är sandpappret randigt? Vad ska man ha den häääär till? Kolla vad tuff, värsta muttern ju, vad är det föresten för skillnad på de hääär och de andra?"
Imorgon ska vi bygga staket och då ska jag försöka vara ännu drygare!
Jag bjuckade på en pizza som tack för allt jobb han gör, och kommer att göra, och vi fick slänga lite käft om diverse saker. Jag gillar det hos folk!

Det allra bästa med honom, förutom att det går att bråka lite med honom, är att han hatar morrmorrs hamstergranne lika mycket som jag! Fy fan vad det ska hatas imorgon!

Sen kom min granne och ringde på dörren! Hon frågade igår om hon fick använda Tjockbull till ett skolarbete. Och det får hon väl! Även om jag försökte förklara att hon kanske inte är den normalaste av hundar..
Hon är från nåt land som inte håller djur på samma sätt som vi gör, vilket är de flesta andra länder. Men hon tycker det är roligt, verkar det som. Kanske kan Tjockebullen sluta skälla på henne när hon kommer i trappen nu när de känner varann..

Jag är massa trött, och det regnar ute. Jag är ganska säker på att hundet vill ut en sväng till, och jag måste bädda sängen.. Sen ska vi nog sova i evigheter, eller tills klockan elva när Lånepojk ska hämta mig. Kanske tar vi med oss bullen..

Tisdag

Jag överlevde gårdagen, och försökte att bara vara oförväntande, och det gick bra!
Väl hemma var jag trött som en bäver med drog mig iväg till Morrmorr för lite fika.. Morrmorr är dock ond och lurade iväg mig till Joker för att köpa panseer till henne! Evul!!
Jag fick kanske också lite panseer.. Dessutom lyckades jag köpa en massa saker som jag egentligen inte ville ha bara för att jag var så satans trött att jag inte kunde tänka. Men men..

Slocknade väl vid åttasnåret, senast. Det är jätteroligt att vara jag då!
Drömde en massa skit inatt med.. Igår drömde jag att min mor var ihop med Korpens bror!! Sjukt.. Inatt var hon ihop med en granne här till mig, och de bara råkar ha samma förnamn.. Känns som om jag borde ringa och fråga vem fan hon känner som heter så? Men å andra sidan får jag bara ångest av att prata med henne så jag skiter i det.
Arg var jag iallafall.. I drömmen.

Vi vaknade spontant vid sju, jag vet - det är elva timmars sömn, och märkte att vi har haft strömavbrott inatt nån gång. Alla klockor hade gått bananas så att säga..
Vi mötte grannen (inte han, en annan) när vi var ut och gjorde vår toalett, vissa av oss iallafall, och grannen hade vaknat av att katten spann bredvid henne. Jäkla tur för henne!

*kaffe refill*

Uuuh, vad jag inte känner för att ha känslor idag! Och uuuh, vad jag inte känner för att ha samtal imorgon!
Kan inte den här veckan bara vara gjord lixom?
Helgen blir väl för den delen inte roligare, det ska nog byggas staket då. Även om jag inte jag står för själva byggandet så tänkte jag hejja på, och skrämma bort den fula fula grannen från att lägga sina hamsterkinder i blöt.
Eventuellt kan det tänkas att jag putsar fönster, vilket inte är ett dugg kul, men jag har ju lovat.
Mina egna fönster får se ut som de gör, vi ska ju få nya till hösten.. Funderade just på om vi får persienner också, för vi har ju sånna, de kan ju inte komma och sno dem även om det nu inte är standard att bjucka på.
I need my persienns..

Nähä, om man skulle gå och försöka spackla över en natts mardrömmar..

Måndag..

Måndag, kaffekopp, försoven, sen och seg.
*spara och publicera*

Haha, nej, riktigt så fåordig ska jag försöka att inte vara.

Det där shoppingförbudet gick åt helvete redan igår by the way...
Jag råkade ramla in på ellos och beställa jeans och hoodie.
Sen råkade jag beställa lite filmer och, håll i er, två stycken skivor! Jag har inte köpt skivor på hundra år.. Men eftersom jag inte äger den senaste Winnerbäcken så fick den åka med, och så har jag antagligen gjort det jag ska för att få gå ur klubben förr eller senare..
Jag insåg tyvärr att Ginzas priser ligger en hel del under alla andras, så där ska jag nog göra mitt shoppande i framtiden. Dessutom har de t-shirts. Så enkelt det kan vara ibland!
Jag vill bara ha några t-shirts, ospecifierad sort, att byta ut mina fula, håliga, trasiga, för stora skabbt-shirts jag har.

Pengar och skönhet var det..

Idag ska det rehabas!! Yey for me!
Jag sov lite för länge, och jag tänker inte stressa järnet för att gå dit. Jag ska ha mina koppar kaffe och spendera en liten stund med LarsGöran. Och er naturligtvis!
Försöker hålla i minnet att "de andra kanske har lite lägre förväntningar än vad du har", så jag tycker då logiskt att jag ska försöka sänka mina... Det höll han ju inte med om. Men det här "det är inte ett dugg viktigt att äta, motionera och få en dos solsken" får mig att undra. Det är det ju, klart som korvspad. Skitsamma, jag väljer att lyssna på det jag vill och tolka om det precis hur jag behagar, då funkar det ju!

Jag tror det är jag som valt recept idag föresten.. En av mina favoriter.. Undrar hur de kommer att slakta min ungerska potatisgryta..
Men men, lägre förväntningar!! Det gör inget, hur fel kan det bli, det gör inget, hur fel kan det bli, det gör inget, hur fel kan det bli. *mantra*

Määäow sa tjockkatten. Och määäw!
Jag tror han vill ha kärlek..

Kompatibel

Nä.. Hä...

Second Life var ju inte kompatibelt med LarsGöran här, Sims 2 verkar inte vara kompatibelt med Vista...
Ursäkta mig, kan jag får ha ett virituellt liv nån jävla stans!?!?!

Jag är inte kompatibel med nåt.. *surar*

Idag har jag varit ute och letat staket med LånePojken.. Det var skoj.
Jag fick äta gott och tjockbullen fick åka bil och hångla med skäggig karl, ibland båda två på en gång.

Jag ska fortsätta vara datanörd nu.. Sådeså..


Nä..hä..

Jag skulle ha träffat pratperson idag.. Men så blev det inte. Hon var sjuk.
Tydligen ansåg en inkompentent hagga till receptionist att hon "ringt hela förmiddagen" genom att ringa en gång hem, och en gång på mobilen, utan att lämna meddelande. Jag anser inte att jag är så himla svår att få tag i, dock är det tillochmed utanför mina krafter att ringa upp när någon har ringt och det blinkar "okänd" på telefonen. Inte heller klarar mina gåvor att lista ut vem det var som la på luren på telefonsvararen, kanske är det nåt jag borde träna på, vad vet jag.
Nåväl, en påse skit är på väg. (Inte bokstavligt talat även om jag har gott om påsar med skit..)

Jag har mest datanördat mig de senaste dagarna. Äntligen flyttas saker över från stora fula datorn till vackra slimmade LarsGöran. Det tar tid..

Jag har varit duktig och hållit i mitt shoppingbehov! Tanken är att jag ska göra det samma hela långa månaden! Håll för fan alla tummar ni har..
Dock räknas inte myslunch med Molina, som är inplanerad.
Inte heller den kasse böcker jag kom hem med, bara för att nån förening (minns inte vilken) säljer begagnade böcker till ganska vettiga priser utanför Ica. Räknas INTE säger jag!!!

Varför får man aldrig choklar och hårfärg i sina kundmeddelanden från diverse butiker föresten? De VET ju vad jag handlar.. Iallafall de där personliga..

"Hej ANNA!!!
Vi ser att utväxten har krupit fram nu igen, och eftersom solen skiner och vi vill att du ska må gott och njuta av dessa varma dagar ger vi Dig härmed en gratis kartong hårfärg!!

För att visa att vi verkligen månar om dig får du dessutom köpa hur mycket choklad du vill för halva priset, vi har noterat att du tycker om det!

Ha det så gott i solen!
Hälsningar Din Ica Handlare"


Inte det, nej.. Nej..
Om man skulle gå och lägga sig istället då.

Mycket att smälta..

Hjärnan går på högvarv efter mötet igår, jag tror vi för de övriga mötena får ta det i lite mindre doser...
Så gott som min medicinerade hjärna klarar av det vill säga.

Fick en fin komplimang av min granne igår dessutom, jag var på väg till rehab och gnällde lite över hur korkade alla andra var, och hon sa "ja det passar ju verkligen inte dig". Det är ju skönt att hon fått den uppfattningen om mig, även om vi bott grannar i sex år så är det ingen jag umgås med.. Inte som favoritgrannen bredvid.
Jag måste lära mig att ta till mig de där sakerna.
Även rehabpersonen sa ju saker som gjorde mig lite stolt.. Nu är han förvisso tränad i att arbeta med människor, men han verkar ha läst av ett par ganska trevliga egenskaper hos mig. Och jag försöker verkligen att bara vara jag på rehab! Inga spelade roller.. Fast de där rollerna är ju svåra att undvika. Helt normala roller som alla har, arbetsjaget, mammajaget, älskarejaget och så vidare i all oändlighet.

Åter till berömmet.. Haha.. Jag gillar ju den delen! :P
Det är lite skillnad på "du är ju en smart tjej!" och "klart du kan ta körkort, för du är ju inte dum i huvudet..".
Poängen är ju den samma, men skillnaden är stor. Speciellt för mig som inte alls lyckades ta nåt jävla körkort när det begav sig.
Jag lider mer av "duktig flicka-syndromet" än jag trodde.. Korpen kanske förstod det, det var ju hon som skickade på mig den där boket..

Men okej, jag kanske inte är mainstream då (jag vet att jag stavade fel förut, skyller på afasihjärna), och jag kanske är smart. Och rehabpersonen tyckte att det var helt positiva egenskaper.
Jag håller inte riktigt med, eller klart som fan det är positivt! Men det gör ju inte livet lättare..
Han tyckte också att det var uppenbart att jag drogs till människor som var intressanta, inte mainstream-tråkiga. Sug åt er, vänner!
Därav min munk-fetisch för övrigt.. Haha..

Hur som, jag tycker om jagjaget, jag behöver bara hitta ett sätt att leva med det som inte orsakar problem.

Däremot blev jag en aning skeptisk till att rehabpersonen inte alls tyckte att grundläggande saker som kost, motion och sol var viktigt för ett bra mående. Och sömn!
Nåväl, jag stod på mig, det brukar de tycka är roligt.. Jag är nog ganska underhållande!

Det roligaste på mötet var dock, när han frågade om nån person som jag brukar lyssna på och uppskatta. Jag förstod inte riktigt vart han var på väg så han föreslog en av mina kontaktpersoner på rehab. Sure, sa jag, hon är bra. Han undrade om jag tyckte precis allt hon sa och gjorde var 100%, det är det ju såklart inte, jag gav henne ett betyg på 60-70% kanske.. Här började jag förstå vart han var på väg..
Så det är alltså okej, du tycker bra om henne, och ger henne ett betyg på 60-70%? Men för att du ska vara nöjd med dig själv måste du ligga på 90-100%?
Haha.. Eh.. Aaaa?

Nog med självanalysering!
Idag ska jag vara sällskapsdam och åka till Enköping. Tjockbullen blir nog glad när hon får åka bilen..

Tisdag förmiddag

Rehab blev inställt, så jag fick knalla hem efter mötet.
Jag fick en hel del att smälta...
Han är bra, han är grymt bra.. Han låter folk pladdra osammanhängande tills man hittar rätt svar, och det går inte att utröna vart han vill genom att titta på honom.
Han landade dock direkt på självkänsla, och frågade vem det är som lärt mig att jag inte duger om jag inte presterar 100%. Vem har mått bra av att jag inte kunnat hävda mig?
I och med att mitt krav på mig själv hamnar över 90%, iallafall, och de andras kanske ligger på 10% så blir det ju en liten clash där.. Väldigt klart när han påpekade det. Och jag ska försöka tänka på det på måndag.
Vidare tyckte han att jag skulle vara stolt över, och "känna i hjärtat" att jag inte hör till mainstreem populationen. Att det inte är fel att inte vilja prata om väder med sådana som hör till den populationen.

För övrigt kan jag inflika nåt jag glömde gnälla om igår. Diskussionen på fikat landade på invandrare, om hur hänsynsfulla alla var emot dem, och jag höll min lilla käft eftersom jag inte ansåg att det var rätt forum att öppna den där. När samtalet sen ledde in på alkoholister och knarkare, som det var helt okej att driva med, så höll jag också min lilla käft och gick därifrån.
Är det så galet att tycka att psykfallen inte har rätt att skratta åt narkomanerna???

Men okej, siktet till måndag är att gå dit och ha lite lägre förväntningar. Jag tror det var det vi kom fram till..
Jag är förvirrad nu, jag känner mig ångvältad.

Tisdag morgon

Klockan är halv sex..

Jag vaknade fyra imorse. Tjohoo, tänker ni nu, hon kom upp i tid!
Jaaa, jag somnade klockan sju igår kväll..

Efter att Ladyn kommit över en sväng, mest för att jag skulle få låna hund medans hon var iväg och shoppade med sin mormor, men när hon kom tillbaka fick jag glass och choklad! Och en trevlig stund med en god vän som inte bryr sig om att jag skriker och gnäller på allt..
Livet vore totalt outhärdligt utan sånna vänner. Totalt!

Nu har även en högutbildad trebarnsmor tyckt att jag har lite rätt.. Även om jag är ganska säker på att Molina inte bakar fika till fotbollsträningen varje onsdag.. Hehe..
Det känns bra det med, jag är tacksam.

Klockan nio ska jag träffa min andra gruppledare, han som jag ska ha idag. Pratpersonen tyckte ju att jag skulle bolla med honom, och även om han blev lite förvånad över att jag frågade så gick han med på att vara bollplank, och han är himla bra på det.
Jag inser att jag aldrig kommer, och aldrig vill, tycka om de där idioterna, men jag måste kanske lära mig att acceptera dem, för att komma nånstans i min rehabilitering. Jag hoppas att han kan lära mig det då.. För jag har ingen acceptans på lager.

Grundproblemet är ju att mitt liv inte fungerar, jag mår inte bra.
Har aldrig gjort, kommer inte att göra om jag inte förändrar saker.
Processen har startat, som pratpersonen sa.. Jag inser att jag behöver ganska strikta rutiner för att fungera. Och för att gå utanför hennes ramar: jag har faktist en del jungfru i mitt fisktecken. :P
Jag måste lära mig att känna saker, vilket jag jobbar som en blå bäver för att lära mig.
Jag måste lära mig att sammarbeta, påstår de. Jag är inte helt såld på den dealen ännu, kan jag erkänna.
Sen har vi ett helt paket med självbild och skit som jag väl ska ta tag i framöver, för att inte tala om den där vidriga känslan när jag ställer mig helt utanför vad alla andra gör och blir en åskådare.

Men tänk vad skönt det vore att vara en övermedicinerad idiot? Åhhh.. Jaaaahhhh, skulle jag svara på allt!
Med ett korkat väsande på slutet också..
Men nu är jag ingen idiot, och inte tillräckligt övermedicinerad.

*fylla på kaffe*

Sådära..
Alltså, missförstå mig inte, jag tycker hemskt mycket om att inte vara en idiot, men allt vore ju så mycket enklare då!

Men dagen ska väl bli bättre, först möte med honom, sen känna känslor med min absoluta favorit bland mina rehabkollegor. En kvinna som både tänker och känner och är redig och vänlig, som man dessutom kan slänga lite käft med för att hon har humor.
Återigen är jag väldigt tacksam för alla underbara människor som dyker upp på min väg.

Här påminner jag Fröken Korp om att jag har ett litet paket liggande till henne! :P
Och sen funderar jag på vad min söta Blondin önskar sig när hon flyttar?

Jag gillar sånna hära lugna, sköna, stressfria mornar föresten.

Madhouse..

Seriöst..
SERIÖST?!?!?!

Jag tog mig upp, jag gjorde mig iordning, jag blev sen men det kändes ändå rätt okej.
Och när jag kom dit var de inte där.
Hela gruppen var och handlade. Så jag gick till kiosken och köpte en cola för att gå ut och röka och sitta en stund.
Kärringen i kiosken ger mig en lightcola..
Alltså, om jag säger "jag vill ha en cola, tack" så känns det väl inte som det kan vara menat att jag säger "jag vill ha en cola light, tack".
Jag uppskattar inte när kioskpersonal tar för givet att jag är fet och behöver ha lightprodukter.
Jag kontrade med, tack men jag föredrar min cancer i cigarettform.
Det förstod den inte.

Nåväl, gruppen dök upp till slut. Det skulle bli "fisksoppe-gryta", vad fan det nu ska föreställa.
Eftersom alla glömt att jag är vegetarian så fick vi ta det snacket igen, "nej, jag äter inte fisk, fisk är ett djur".
Ledarna var upptagna med fan vet vad, räkneskaper med mera, och de två mupparna satte igång, utan att säga halv sju. Jättefint om de är invanda med hur man gör fisksoppegryta, men det är inte jag!
Jag fick ångest och gick ut och rökte.
När jag kom tillbaka fick jag riva morötter.
Jag fick ris och en stekt vegfile.. Jättekul. Så jävla spännande.
De började snacka om att jag skulle "göra en kall sås på grönsaksbuljong", och då såg jag ut som ett frågetecken. Är jag dum i huvudet som inte har en aning om hur man gör en kall sås på grönsaksbuljong?!?!
"Vad lagar du själv då?", sa den. Jaaa, eh.. jag är nog invand på mina egna recept, sa jag.
Inte fan gör jag kalla såser till höger och vänster iallafall..

Imorgon har jag en inbokad tid med en annan ledare för att bolla lite om måndagsgruppen.. Jag hatar det verkligen, jag hatar varenda sekund av den gruppen.
Tydligen behöver jag träna på att sammarbeta, och det kan jag ta.
Men söndagsångesten, matångesten, idiotiångesten och umgängesångesten blir lite överväldigande.
Jag ska försöka jobba på det här, jag ska försöka arbeta på min attityd, för jag inser ju att så mycket ligger där. Men det är svårt!!! Förvänta er inga mirakel..

Jag vill rulla ihop mig till en liten boll och gråta. Samtidigt som jag äter choklad.
Undrar hur många Atarax som behövs för att göra det där uthärdligt? Nån ide?

Söndagsångest..

Jag kan inte sova..
Klockan är halv tre.
Visserligen sov jag större delen av kvällen, med flit, för att dämpa söndagsångesten lite.
Jag hatar den här känslan!!!
Måndag imorgon, och jag ska till rehab. Det var länge sen nu, av olika orsaker. Rehab börjar klockan nio, jag ska upp sju. Här dyker ju mitt problem upp. A: Jag kan inte sova. B: Om jag sover så vaknar jag inte av klockan.
Ängslan över att inte vakna i tid gör inte mycket positivt för punkt A, jag lovar.

Men jag är ju lite trött.. Och det är många timmar tills klockan är nio.

Skit i det.
Jag har ett ha-behov också!
Jag vill ha den där fina spegeln från Jysk. Och en fin lampa att sätta över den..
Jag vill ha bokhyllor..
Jag vill ha bokhyllor till vitrinskåp.
Jag vill ha böcker!!!
Jag vill ha en kamera.
Jag vill ha krukor.
Jag vill ha mer yta! För när väl alla de där fina bokhyllorna är på plats så kommer inget annat att få plats..
Ge mig ett hus!?
Jag vill ha en symaskin, eller iallafall få mina gardiner sydda och uppsatta.
För att få upp dessa gardiner behöver jag gardinringar eller vad de kan tänkas kallas.

Är det föresten lönt att ens försöka vara snygg efter en sömnlös natt på rehab med idioter?
Smaljeans eller tjockjeans med andra ord.
Ladyn skrattade åt mina tjockjeans, först menade hon att jag nog borde dra upp dem en liten bit, och när jag gjorde det la hon huvudet på sidan och tyckte jag såg konstig ut. Haha..
Jag ska aldrig mer låta tjockångesten få mig att köpa jeans på tjockavdelningen.. Never.
Om jag inte blir hiphopare det vill säga.

Det tänker jag inte bli.

*känner ellos-sug*

Inget shoppande innan löning!
Och med tanke på den beräkning jag gjort så lär det inte bli nåt shoppande efter löning heller..
CSN är horor. Försäkringskassan är horor (när de vill ha tillbaka pengar, när de ger mig pengar tycker jag mycket om dem).
Jag har satt mig i lite för mycket skulder. Men vissa skulder vet man ju att man hade roligt för iallafall!
De försvinner väl förr eller senare, vissa iallafall.

Tålamod står nog högst på min behovs-lista... Menne, jag har inte hittat nån bra butik där det säljs ännu.. Tips?

Myskväll

Ladyn kom med glass, OCH en ögonskugga till mig! Dessutom fick jag en present!!! En videofilm!!! Med NEW KIDS ON THE BLOCK!!!!! Woooot!!!
Jag tvingade henne att kolla på Ice age, sen valde hon Resident evil. Kunde hon ju ha sagt från början.. ;P

Allt igenom himla mysigt, hundarna blev förpassade till sovrummet (stackars stackars dem..), katternas klor blev klippta. På första gången på närmare två år, jag ansåg att de kunde få behålla sina vapen mot den eländiga valpen jag släpade hem.. Men nu räcker det.
Inte för att hon fått några rejäla smällar..

Grannarna hade dock fest, som vanligt. Det ligger en drös med fimpar ute på gräsmattan, samt några ölburkar. Jag börjar tröttna rejält.. Dessutom är det tydligen skoj att härja så hundarna här i trappen skäller, för att göra det riktigt lajbans så ringde de på min dörr, OCH den 90-åriga granntantens!! Samtidigt som jag öppnade för att kolla vad det var om så gjorde hon det, i nattlinne.. Man väcker inte gamla tanter!!!!
Nästa gång jag råkar på lägenhetsinnehavaren så ska vi ta ett litet samtal, sen får han ta och hålla ordning på sin unge och dennes kompisar bäst fan han vill. Även när han inte är hemma.

Jag har till och med skrivit en arg lapp! Haha.. Men den får vänta tills imorgon..
På tal om arga lappar så kanske ni ska hålla ett litet öga på den bloggen, man vet aldrig vad som dyker upp.

Choklad..

Chokladbehov! Ligger inte riktigt så nära promenadberoendet som vi pratade om tidigare va?
Jag skyller på fullmånen eller nåt.. Och chokladar bäst jag vill! Jag köpte branflakes för att väga upp onyttigheterna, eller mest köpte jag branflakes för att man fick en skål på köpet, men det behöver vi inte prata så mycket om.

Drömboken är slut... Det lutar åt en lånad nazibok at the moment. Jag borde ju läsa ut den och lämna tillbaka den, hur som helst.
Eller Borta med vinden, som är jättelång med pytteliten text. Men den är snygg! Tryckt 1953 har jag för mig.. Fröken Korp har en likadan, fast hennes är tuffare för den är tryckt åt fel håll, eller hur det nu var.

Idag hade jag tänkt att vara snygg, det gick lite sådär med den planen.. Men man kan ju försöka?
Har mina snygga armband iallafall, de som jag köpte i Globen. Och de lär få sitta på, för det är ett rent helvete att få av och på de små rackarna. Vart är glidmedlet när man behöver det??
Vill man vara fin..

Ladyn skulle komma över med glass.. Ben&Jerry.
Och ja, det blir helt klart branflakes ett tag framöver..

Kaffe..

Tvättmaskinen gör hemtrevliga ljud, och jag dricker kaffe..
Idag är det sängkläderbytadag, så Kenny lär få jobba ett tag.
Finns inget bättre än en nybäddad säng föresten!

Jag har svåra shoppingcravings..
Visst borde man få spendera samma pengar flera gånger?!
Bokhyllor är ju en fast punkt på den listan.. Dessutom börjar det bli väldigt väldigt trångt och nödvändigt med sånna.
Sen jag skaffade bilddagbok har jag dessutom varit besatt av att skaffa en digitalkamera, jag har ganska bra koll på dem vid det här laget. Å ena sidan skulle jag kunna beställa en på Ellos, köp nu, betala senare. Å andra sidan har jag bestämt mig för att skulden där ska få sjunka lite först.
Eller, så kan man köpa den annanstans.. Lite billigare, men hela summan på en gång då.
Har läst ut den sista av mina böcker i serien Sagan om drakens återkomst, de fyra sista ligger på Bokus och väntar på att jag ska be dem komma hem. Spännande är det också, men, återigen bör jag kanske betala mina fakturor först.
Jag får nog hälsa på Mille och rensa hans ge-bort hylla... Men det känns lite obekvämt att bara stövla in och sno saker, även om han nu vill ge bort dem. Jag vill ju ge nåt i gengäld.. Fika? Lunch? Inte vet jag.. Inte sexuella tjänster om det nu lät så! Haha.. Även en bokknarkare har gränser!

Undrar om Tjockbullens vaccination som snart skall göras dämpar mitt shoppingbehov lite?

Ge mig pengar idag! Så jag vet om jag kan köpa minsta lilla pryl nästa månad.. Ffs!
Jag tvivlar..

Dr Phil brukar säga att man inte tar bort en vana, eller behov då, utan att man byter ut den mot nåt annat.
Ge mig nåt annat att missbruka!? Nåt billigt..
Tänk om man kunde bli träningsmissbrukare! Eller promenadmissbrukare iallafall.. Jäklar vad nöjd jag skulle vara.. Jag ska prova. Återkommer med resultat.

Eftersom böckerna tog slut hastigt och lustigt så läser jag en bok om drömmar, hur varför och så vidare i all oändlighet. Jag köpte den på loppis och trodde att den var ett simpelt drömlexikon, men det var den inte. Nåväl, det är text och jag får nöja mig med det.
Intressant läsning om hur man lär sig styra drömmar för den delen. Och den biten skulle jag nog fixa ganska galant, om jag kunde få tag i nån bok som talar om för mig hur jag ska göra för att somna!!
Tänkte försöka skippa sömntabletterna för, som det så logiskt stog i boken, att tar man tabletter så dämpar man REM-sömnen (drömmar). Detta är inte bra på grund ut av flera orsaker, dels blir man helt enkelt fysiskt sjuk om man inte får drömma, dels så försöker hjärnan ta igen den missade drömtiden nästa natt.

Jaha, nähä.. Känns som om jag pladdrat klart..

Livsnjutare!

Jaha.. Jag har fått Kenny att köra ett par maskiner åt mig.
Lars-Göran fick frispel sist jag försökte blogga och tyckte att "device not detected" var en bra sak.
Jag städade köket i ren uttråkning.
De smutsade ju ner, ventilpojkarna!

Tjockbull tycker att jag är tråkig, det håller jag med henne om...

Nåväl, angående rubriken.
Min pratperson sa det, för ett bra tag sen, att jag verkade vara en riktig livsnjutare.
Jag har försök förstå vad hon syftar på! Jag är ju för fan deprimerad, hur jävla njutningsfullt är det på en skala!?

*blänger på Lars-Göran som försökte göra en kovändning*

Å andra sidan, så har jag nåt svagt minne av att jag i ett svagt ögonblick, troligtvis tittande på Oprah nångång i mitten av nittiotalet, kan ha lovat mig själv nåt sånt. Att inte göra saker jag inte tycker om.
Och det gör jag ju sällan... Egentligen.
Det jag kom fram till av den djupdykningen i minnesbanken är att jag nog trots allt har hållt mig kvar i trotsåldern (som min mor alltid hävdat) med ett järnhårt grepp. Jag inser ju att jag är väldigt trotsig! Refererar direkt till mitt balkongfladder som jag skrev om förut..
Men jag tycker om att vara trotsig! Det är ju kul för fan!
Sen att jag kan tycka att det finns synonymer för just ordet "trotsig" är ju mer en fråga om retorik.
Jag väljer ju alltid min egen väg att gå, även när det motas och hotas med pisk. Själv tycker jag bättre om att lockas med morötter by the way.
Och ja, jag kanske inte alltid valt den bästa vägen att gå, men jag har likförbannat valt den själv!

Hooray for me!

Men, mer fundering på ämnet behövs...

Segt.

Igår fick jag ju gå upp åtta på grund av de söta ventilrensarmännen..
Vid sexsnåret ansökte jag om att få gå och lägga mig hos Ladyn, det fick jag inte, men satan vad trött jag var.
Nåväl, efter en snabb proviantering hos Banan-Mannen så gick vi iallafall och la oss innan tio.
Vad hände sen då?
Jag läste.
Jag tog en sömntablett.
Jag drack vatten.
Jag rökte. (På balkongen)
Jag var på toa.
Och så fucking vidare i all oändlighet!!!
Nån gång vid tre så somnade jag, efter min andra sömntablett (tror jag, vem vet vid det laget).
Kan jag inte få vara trött när man ska sova!!

Jag låg där och fundilurade på om man inte kunde köra en liten tvättmaskin ändå, eller dammsuga lite iallafall.. Och det får man såklart inte!!

Naturligtvis så sov vill till sen eftermiddag.
Vi träffade en granne med hennes lilla hund när vi var ute, hon håller iallafall samma tider som jag gör. Alltid nåt.

Nu sitter jag här med min kaffe och vet att det snart är dags att gå och lägga sig och börja om med det där förbannade försöka-sova-skiten igen.
Uuuuuuh...! För det.

Ja.. ha..

Officiellt uttråkad.

Hantverkarna är klara.. Klockan är tjugo i tolv. På dagen!!!
Jag har fått en brandvarnare. Inte helt fel. Den förra var ju gul och passade inte alls till det vita taket så den ligger i nån bra låda nånstans.
Bullen fick vara med när de fixade här! Hon var riktigt duktig. Naturligtvis fick båda grabbarna pussar av henne, men hon välte inte killen på stegen.. Det var väl bra! Duktig bulle..

Det är ett ofog att vara uppe tidigt.. Jag har ju redan gjort allt som ska göras.
Det är till och med städat här hemma ffs! Jag och Backyard Babies städade igår.. Inför hantverkare.
Jag fick en manual till brandvarnaren, kanske ska läsa den?
Uuuu.. trååååkiiiiiiigt.

Hantverkare...

Japp, dags igen..
De ska sota ventilerna, och var nyss här och tejpade för dessa. Sen kommer de tillbaka och ger mig en brandvarnare! Presenter är ju aldrig fel.
Och Ladyn! Jag frågade! De kommer var tredje år!

De flesta hantverkare är hemska, just för att de kommer hem till en. Och för att man måste vara uppe tidigt och länge.
De här hantverkarna var toksöta!! Jag hörde hur de härjade i trppen och kastade mig ur sängen och ut med hundet för en snabbkiss, och när vi kom in igen så stod de utanför våra tre dörrar på vår våning. Bra timing!
Nåväl, den ena av dem kom direkt fram och frågade vad tjockbullen var för slags bulle och klappade henne, sen kom den andra med en rulle tejp och ville hälsa på henne, hon tyckte tejpen var jättefin!
Nu var de in och tejpade för mina ventiler, men bullen fick sitta i sovrummet, annars får de ju aldrig nåt gjort...
Jag dricker kaffe.
Tjockbull gruffar på oljudet i trappen, men jag talade om för henne att det var hennes tejp-polare, så jag tror hon gick och la sig igen.

Min hund är skadad av att leva med mig! Haha.. Tidiga mornar, när jag måste upp, ligger hon hellre i sängen en stund till. När jag stängde av tvn inför den elfria timmen så tyckte hon att det var dags att sova, varför annars stänger man av en tv!?
Tur att hon är så söt..

Ah well, mer kaffe, mer hantverkare..

Dagen efter..

Det känns verkligen som en dagen efter-dag. Jag har huvudvärk och alvedonen är slut.. Uuu..

Gårdagen var skoj!
Tyvärr blir jag ju utmattad av skoj... Uuu.. Igen.

Jag och Ladyn var ju på Backstreet Boys! Haha..
Jag var aldrig nåt stort fan, har inte en enda skiva, men Ladyn ville se sina gamla pojkbandsfavoriter, och nu har jag one up på henne så att säga.. Det kommer nog att komma nåt som jag vill se! *veta*
EMD, eller vad de heter, var förband. Idol-Danny ni vet? Han är ju gräsligt snygg.. De andra två vet jag inte, men en av dem är ju från Västerås! Han gick på gymnasiet med Ladyn för övrigt.. *namedropping utan namn*

Tyvärr blev det en lååååång paus mellan Snygg-Danny och Snygg-AJ.. Grabbarna hade med sig ett litet eget förband, nån pojk som mimade till sina låtar, ibland med mikrofonen på plats, ibland inte. Och det var absolut inte min bag.. Ladyn sa att han sjöng falskt dessutom. Sånt har hon koll på, jag tyckte mest att det lät illa.
BSB grabbarna var dock duktiga! Det var skoj att se på.. Alla hade visst nån liten solospot också, för de har väl försökt sig på solokarriärer.. AJ var bäst. AJ är alltid bäst.
Han har kn.. *ehrm* .. han har lagom med livserfarenhet för att vara snygg, kan man säga..
Varje gång jag såg den där lilla saken, Nick tror jag det är, så kunde jag inte låta bli att tänka på att han .. *ehrm* ..har umgåtts med fröken Hilton. Märkligt.

Hemvägen var lång och seg.. Vi var trötta och förvirrade lantisar.
Ladyn körde fel ett par gånger, och jag har ju lixom inget att komma med när det gäller bilar och/eller vägar. Så jag åkte bara med.. Men hem kom vi.
Och tjockebullen var överlycklig! Hon fick vara ensam lite för länge, men det tog ju sån tid allt..

Jag ringde min söta, snälla granne på vägen hem för att höra om hon klagat nåt, det hade hon inte, men grannen fick gå över och släppa in katten från balkongen! Haha.. Tur att hon har nyckel, annars hade han suttit där och ylat till klockan ett på natten.

Jag köpte fina armband också! På nåt så exotiskt som Glitter i Globen! Sånna fina som alla andra har, som tydligen är inne (och snyggt!). Visst finns de väl i stan också, men jag orkar inte ner på stan.. Hatar ju stan!

Fint inne och ute..

Egentligen känns det kanske tråkigt att lägga in ett glatt inägg samma dag som det förra.. För tankarna går ju till honom titt som tätt. Även om han avskydde mig som pesten..
Men han hade gjort sitt, led inte, slapp otäcka sjukdomar och somnade in där han kände sig trygg.
Vad mer kan man önska sig?

Mina kissar har lovat att leva för alltid. Jag tvingade dem.

Jag ringde faktiskt min mor, efter en hel del tvekande!
Hon var mer tagen än jag väntat mig.. Och jag har svårt att känna medkänsla fullt ut.
Men det känns bra att ha ringt ändå. Jag klarar av henne när jag kan kontrollera hur, var, när och varför. Och välja hur nära inpå jag ska släppa in..

Efter det gick jag och bullen upp till Morrmorr. Jag gick och handlade åt henne och åt mig, samt tog mig en närmare titt på de krukor som jag suktat efter i en månad nu. De var lika fina som jag trodde!!
Morrmorr tyckte att jag var förtjänt av dem, och gav mig pengar till att gå upp och köpa två stycken.
Snäll morrmorr, yey for me!

På vägen hem blev det lite ont om armar.. Även om Morrmorr erbjöd mig att låna rullatorn! Jag knöt tjockebullen om midjan och tog stadiga grepp om mina påsar och så tog vi oss hemmåt.. Jag tyckte det var ett utmärkt sätt att hålla hund på! De har visat det i nåt sånt där hundprogram på tv..
Nu beror det ju på hur långt koppel man har... Eller hur .. um.. lång midja man har!
Men hon ströps iallafall inte!! Haha...

Rehab är avbokat för imorgon, och då ska jag väl slippa den där jävla fakturan också..
Orsaken är att jag har dubbelbokat mig lite, långt innan det var tal om nån måndagsgrupp.
Vi ska på konsert, jag och Ladyn! I stockholm! Yey for us!
Och Idol-Danny är förband! Hanär så jävla snygg..

Godnatt kära lilla katt..

23192-3

Nåddes idag av meddelandet om att denna lilla vackra man inte längre finns kvar på den här sidan.
Sov gott lilla vän. Tack för allt!

Landet runt..

Finns det verkligen inget bättre än Landet runt att titta på idag/ikväll?
Nåväl, gamla granar pratar de om..

Jag och bullen tog en promenad, helt spontant! Det var skönt, och ganska kul eftersom jag skaffat bilddagbok och därför tog kort för att lägga upp där. Tanken var att ta kort på en snygg hund och fina vårtecken, men det enda jag hittade på var en snygg hund. Min hund det vill säga.
Får gå upp och ta kort på blåsipporna bakom huset en annan dag.

Och så hade jag en färdiglagad potatisgratäng när jag kom hem! Borde inte låta så överaskad eftersom det var jag som gjorde iordning den och ställde in den i ugnen.. Men det var shysst ändå!

Det enda projektet jag har kvar idag är att sticka lite på strumporna som blivit liggande. Just därför behöver jag nåt slags entimmes program... Simpsons om en kvart, det blir bra det.

Klippt..

Ladyn kom över, för att umgås, och jag tvingade henne att utföra tjänster.. Hon klippte av det ojämna skabbiga håret, rakt och fint dessutom! Det var riktigt mysigt ju! Jag förstår varför folk gillar när andra håller på med deras hår, tyvärr så krashar det lite med att jag inte gillar att ha människor så pass nära, och jag focuserar helt enkelt på att de är innanför mitt område, men med Ladyn funkade det! Tackar, igen..

Sen sist så har jag varit hos pratpersonen.. Mycket nyttigt, även om det tog emot att gå dit, det tar för det mesta emot att göra allt.. För den delen.
Jag gör framsteg, mina nedperioder kommer mer sällan sa hon. Dessutom så tar jag alltid ett extra litet hopp uppåt varje gång jag tar mig ur dem igen. Egna försök att dra mig upp. Det var bra tyckte hon.
Själv känns det mest som om jag överlever... Inte gör framsteg. Men.. Jag försöker ta till mig.
Och så fick jag lite goda råd, att jag skulle prata med en av mina gruppledare angående den andra gruppen. Jag tycker ju så illa om den, men då låser jag ju mig för att ta in det jag behöver ta in. Jag har ingen aning om vad det är, se där, redan låst! Men han är bra på att bolla.. Jag ska bolla med han.

Jag borde göra avslut på en del saker.. Men jag är rädd att det ska ses som ett angrepp, och att personerna i fråga då kommer att gå i försvar och på det viset så blir det en konflikt. När blev jag konflikträdd?? Nåja, jag vill inte en konflikt, jag vill inte resonera. Jag vill tala om för dem att de gjorde fel, och hur det påverkat mig resten av mitt liv.
Så fort jag hamnar i de där tankebanorna så ser jag framför mig folks reaktioner över det. Jag vet att jag skriver väldigt svävande! Inte meningen, men jag orkar inte lägga ut allt här..
Folks reaktioner är så starka! De gråter.. Varför gråter inte jag? Jag sörjer över den där livrädda tolvåringen, jag önskar att jag kunde hälsa på henne, tala om att världen inte är sån, det ska inte vara så.
Jag kan inte göra nåt ogjort, jag kan inte ta hand om tolvåringen, men det minsta jag kan göra är väl att låta dem få reda på vad de gjort? Räknas det som hämnd? Är hämnd ohälsosamt? Kanske?
De får väl ta det hur fan de vill då.. De får väl ta ansvar för vad de orsakat. Inte mitt fel...
Och det är kanske just där skon klämmer, kanske är det lite mitt fel, kanske var jag satan. Litegrann.

Tar det sen, det är helg, känna saker gör jag bara i veckodagarna, tack så mycket!

*stänger av känslocentra*

Det är inget på tv!
Jag tar väl en promenad då..


Mardrömmar..

Gav upp för John Blund tidigt igår.. Somnade och drömde bizarra mardrömmar.
Jag fick ett konstigt hus, med en massa saker i, hade Ladyns tik som var höggravid på vinden och tjockebullen med mig.. Sen dök min pappa upp och var konstig, och hans fru var ännu konstigare. Hon skulle lära mig köra bil..
Vaknade och tog ut hunden, åt lite och kollade på tv en stund, sen gick vi och la oss igen.
Den här gången var jag jagad, det händer ganska ofta att jag drömmer sånt, en av karaktärerna från min bokserie var med mig och vi flydde i panik från ett brott vi inte var skyldiga till, hamnade i nån slags blanding av drömvärld och virituell värld, när vi desperat letade efter en skog att gömma oss i.

Jag förstår inte riktigt min reaktion på en lyckad rehabdag, att jag blev så trött, och drömde så starkt. Men det har väl nån poäng.

Idag kan jag dock ta det lugnt, har haft Kenny att jobba lite för mig, samt provat lite av de där produkterna som jag fick i paketet igår! Yves rular...
Man brukar få en hemlig present när man beställer! Den här gången fick jag en mascara (mycket uppskattat!) och nån slags magpiller! Haha.. Jag uppskattar inte riktigt bakterieflorapresenter, konstig som jag är. Men de var ju en present, och jag får vackert knapra i mig dem, de ska räcka en månad. Och det kanske visar sig att det är en bra sak! Just nu känns det dock inte riktigt som om min mage gillar dem..

Jag tror jag drömt att jag hånglat också, det känns lite som det... Så där tomt.. Jag drömmer ganska ofta att jag hånglar, och det är ju trevligt.. 
 
Storkatten skriker åt oss! Jag vet inte riktigt vad han försöker säga... Kanske har han tråkigt och vill leka med hundet, hon ligger på soffan med mig. Jag vet, det heter i soffan, men hon ligger inte i soffan, hon ligger på ryggstödet. Som en katt. Som en trettiokilos katt, ja.
Jag bor i ett dårhus, im loving it!

Dagens känsla är...

Dagens känsla var Ilska.
Äntligen spelar jag på hemmaplan!
Äntligen fick jag ur mig en ren känsla på papper, inte en sak som ger en känsla, utan en ren oförstörd känsla.
Min favoritmedmålare blev imponerad över att jag kastade mig över pappret och målade för glatta livet, dels tyckte jag att det var väldigt skönt att ha klarat av att gå upp och ta mig dit, dels så fick jag klart för mig hur jag skulle måla på en gång...
Dessutom har vi fått en ny medmålare, en manlig dessutom. Tänk om man lär sig hur män tänker på kuppen?

Jag är mycket nöjd med mig själv, skönt att veta att det finns nåt som känner där inne. Även om vi nu är bäst på att få ur oss ilska.. Klart, jag har finslipat min ilska till ett sylvasst vapen! Jag har polerat på den under så många år.
Jag vet åt vilket håll det går när de kemikalierna börjar rinna ut i blodet...

Som tur är så behövs den inte så mycket längre, inte på det där blixtrande vassa viset iallafall.
Det var länge sen jag lärde mig att det är onödigt att slå sönder saker, men att mentalt slå sönder andra människor kan vara ännu svårare att laga..

Dessutom har jag paket att hämta på Konsum! Det borde inte kännas som en överaskning eftersom jag har beställt det helt åt mig själv, men jag minns inte vad jag beställde..
Ska låta bullen varva ner lite bara, sen ska jag promenixa iväg dit bort, ensammen.
Vågar ju knappast lämna hunden utanför affären!


Näe...

Så blev det inte.
Jag kom inte upp.. Jag hatar det så jävla mycket, att tre väckarklockor inte får upp mig, jag når inte det mått av medvetande som gör att jag kan ta beslut.
Känns som att vara i skolan igen, det var ungefär såhär det såg ut. Fast med en hel del mer problem och ångest på köpet. Nu är det bara jag som dömer mig själv..
Vad jag vaknade av var att nån ringde på dörren som en galning, jag slog på telefonen och såg att Ladyn var på väg, så jag antog att det var hon som rinde på? Kastade på mig kläder och gick ut med hundan, och snubblade över ett paket som låg utanför dörren! Ladyn gick att hitta i sin bil, inte utanför min dörr.
Jag tror det kan vara mr ex som kom över med en present till bullen.. Snällt snällt..
Tog med mig Ladyn och hund in, bjuckade på kaffe och ojade mig över att jag inte gjort vad jag skulle.

Tanken med att hon skulle hit var att jag skulle slippa lämna bullen två gånger, eftersom det var möte på eftermiddagen. Nu fick jag istället sällskap och en i sig ganska onödig vaktning. Men bullen och lillgrisen var glada.

Möte ja..
Jag förklarade hur det var, hur det blir, hur det känns. De verkar inse att jag gör vad jag kan iallafall, jag skiter inte i att gå för att jag vill göra roligare saker. Förståelse räcker långt, det gör det mindre skollikt.
Vad det gällde bestridandet av fakturan så har jag inte en chans där.. Det är tydligen standard, även om jag inte fått nån förr.. Och ingen varit vänlig att säga det till mig.

Jag fick en av kontaktpersonerna helt ur balans.. Jag berättar saker så många gånger, för en massa olika människor, och jag glömmer vem jag sagt vad till. Tydligen hade hon inte hört historien om hur de fick mig till skolan, en historia som ger en ganska bra förklaring till varför jag vaktar mitt hem, mitt hörn, som en hök. Innanför mina väggar kommer ingen ovälkommen person längre, aldrig mer kan nån tvinga sig på mig och fysiskt slita iväg mig. Jag var tolv då, det är jag inte längre. Men den lilla tolvåringen visste inget annat, hade inget tryggt hörn, hade ingen att vända sig till..
Jag sörjer så mycket för den lilla flickan som fick stå ut med allt det där. Och jag tror jag hittar på mer och mer av henne medans jag river de murar som hon byggt upp så flitigt.

Grejen är, att man vänjer sig. Jag vet vad som har hänt, jag var där, det var då, det var förjävligt och kommer inte kunna hända igen, det var fruktansvärt gjort av de personer som bara tittade på, det var så fel på så många sätt.
Men jag vet det, det var då. Förvisso satte det många spår, men det var då. Därför har jag inte så svårt att prata om det nu, men en del personer reagerar starkare än andra, och först då förstår jag helt hur hemskt det låter, hur hemskt det var. Min kontaktperson började kämpade med tårarna, och det är inte första gången det har hänt.
De tittar på mig, och ser en någolunda normal person, utan större problem, sen när jag talar om vad som ligger bakom, vad som byggt en mur som både skyddar och hindrar, så kanske de förstår ändå..

Jag kan inte tro på ondska.. Jag kan inte tro att människor gör saker av ren ondska. Ingen.
Men jag har svårt att förstå de personer som såg till att det hände, och de som utförde det. De som nånstans godkände sitt egna betende för att överträda gränser på det viset.

Imorgon ska jag på rehab, basta.

Dator..

Jag sitter här och försöker glädja mig över att jag har en splitter ny (ej avbetald!) blank fin dator att spela patiens på.
Mitt andra favoritnöje, mitt Secondlifeande, fungerar inte längre eftersom deras nya uppdatering tycker att mitt grafikkort är för dåligt. Mitt grafikkort hade varit mycket mer än bra om jag bara inte hade Vista på min fina dator.
Därför spelar jag patiens.
Kul.
Jätte.
Endera måste jag byta ner mig till XP igen, vilket känns jävligt onödigt, eller sluta mitt sociala andra liv. Jag är ganska sur över det valet..
Skitnördar, som gör sånna uppdateringar.

Idag har jag inte bara valt strumpor utan också promenerat och lagat mat, och tvättat nån maskin.
Känns som om jag tvättar jämt! Men jag tycker ju om det.. Det blir så fint på en gång!
Tvätta och diska är nästan det roligaste som finns! Städa toaletter däremot är det värsta som finns..

Bullen tycker det är roligt att vara två år, tror jag. Hon gnager på sitt ben och är nöjd med livet..

Jag ska försöka göra tidig kväll, för imorgon är det rehab.
Inte nog med att jag ska behöva umgås med idioter, något som hamnar efter toalettstädning till och med, jag ska skälla på dem om den där fakturan... Sen ska jag ha möte, och det kan ju bli bra.
Jag vill verkligen inte till idioterna.. Inte ett dugg.. Jag vill inte höra på deras hjärndöda konversationer om luggklippning eller vilket kött man ska köpa. Jag vill helt klart inte höra det fem gånger om, vilket jag fick göra sist. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det där.. Nånstans hör jag den där rösten som säger "tänk på att i en jobbsituation kan man inte välja vilka man arbetar med", näää det är ju sant! Men jag tvivlar på att jag skulle träffa på nåt dylikt på ett jobb. Och gjorde jag det så får man väl bara hoppas på att det fanns nån annan där som man kunde ha en dialog med.
Inte ska man tycka illa om mindre vetande människor heller, för de kan ju inte rå för det. Men.. men.. Jag tycker inte om!
Ursäkta mig så jävla mycket att jag uppskattar personer med minst fem procents hjärnkapacitet! Ett IQ strax över vad som krävs för att tugga tuggummi och gå samtidigt, tack..
Inte hjälper min inställning mot att gå till med det faktum att jag måste gå upp klockan sju dessutom.
Lite svårt att skutta ur sängen när klockan ringer när man vet att man är på väg mot de där lixom..
Sist men inte minst måste jag äta med dem!
Äta och prata samtidigt.
Med människor!!!
Jag har fobi mot människor som äter äckligt.. Speciellt på stan. Gående. Mosande in i käften, smulor som ramlar, fläckar i ansiktet. Slickande på glassar, med tungan! Bland folk!
Isch..

Blondinen menade att min nya bror läser min blogg föresten.
Jag undrade varför i hela världen då för, jag gnäller ju bara!
Haha..
Men visst, happy läsing!

Da Vinci..

Såg till slut Da Vinci koden, några år efter alla andra antar jag. Den tyckte jag om!
Så mycket att jag antagligen måste ha böckerna nu.. Bra där, som om jag inte har nog med bokcravings.

Har varit duktig idag med måste jag säga, betat av allt jag tänkt göra. Handlat och tvättat mest. Och pantat! Skrymmande fula flarror vill jag inte ha hemma. Tanken är att jag inte ska köpa på mig fler heller, vatten är flaskfritt och bra.
Ladyn fick in en klockren kommentar i ett sms igår, jag måste bara dela med mig, angående duktighet: 

Ja! Jag vet! Man känner ba åh vad duktig jag är, jag gick upp! Sen kommer det här "arbetande högutbildade trebarnsmödrar som tränar varje dag och har fika till fotbollslaget varje onsdag"-ångestandet.. Och då är man inte stolt över att man valde strumpor helt själv plötsligt...

Det är skönt att kunna skratta åt sin misär ibland!
Och det är verkligen så..

Imorgon fyller Tjockbulletrollet två år!
Känns som om det var igår jag hämtade den där lilla röda saken.. Det tog ett tag för henne att sno åt sig en rejäl bit av mitt hjärta, men hon gjorde det. Hon är det sötaste lilla trollet som finns.. Och det gladaste!
Igår när vi var ute och promenerade så träffade vi en farbror som målade staket på sin tomt, han hojtade och sa att han tyckte att jag hade en fin hund, och undrade var det var för sort. Jag förklarar (som varje gång) att det är en sån där otäck mördarhund som det skrivs om.. Då ser folk alltid lite förvirrade ut, hon ser ju inte ut som de där hemska bilderna i tidningarna visar, hon ser inte ut som ett galet morrande monster, utan mest som en helt vanlig (ganska söt, om jag får säga det själv) hund.
Upp till kamp mot rasismen! Säger jag..

Snart ny vecka, nya rehabdagar, nya mål att sätta (strumpval tex!), fakturor att motsätta sig, promenader att gå, mat att laga..
Hooray for me!

Just ja, min far ringde idag.. Jag tror helvetet har frusit över, för han antydde att han lärt sig skicka sms! Annars ville han mest få tag i mig, han säger alltid att han ringt en massa gånger, både hem och mobil, men att mina telefoner inte fungerar. Jag vet inte det jag..
Kanske är det som med diskmaskinen, som han berättade att han satt på utan att titta ordentligt (han hade inte glasögonen på sig) och undrade varför den höll på och diska i en och en halv timme istället för 55 minuter som den gör när frun hans startar den.. Kanske är det som med den 85 cm breda Billybokhyllan. Kanske man måste se siffrorna för att slå rätt nummer. Kanske samtalet inte går fram om man slår fel nummer.
Hur som, det var ju kul att ha en far idag!

You gotta love someone..

Ylar Elton åt mig..
Fan heller, svarar jag!
Men Elton ger sig inte..
Ska det vara så jävla nödvändigt?
Jag trivs bättre hääär, där jag kan lukta på blommorna.

Inte ens städande kan få min tankeverksamhet att sluta. Jag tror jag är lite för filosofiskt lagd.
Undrar om man kan slå mynt av det..
Jag har så många varför, och svaret landar oftast åt samma håll. Men då försöker jag tänka att jag inte har med djävulen personifierad att göra, vilket är ganska osannolikt.
Blir jag gladare av att få svar på alla mina "varför" egentligen?
Eller bara acceptera att min ryggsäck är packad med skit, och det får jag leva med. Att jag förr eller senare kommer att lägga massa oskit ovanpå skiten? Så luktar det bättre..
Hm.. Jag vet inte, även om skiten ligger längst ner så bär jag ju fortfarande runt på skit, slog det mig nu.

Jag tror dock att de saker jag retar mig allra mest på hos andra människor är de bitarna som jag känner igen, som jag själv kan göra, eller har gjort.
Det är ju inte rättvist!

Elton har bytt spår.. Ska försöka göra det samma.
Sängen är bäddad, Kenny sköter sitt på ett helt fantastiskt vis.

Straff?

Jag var lite duktig igår, tog tag i bokmannen och frågade om man kanske kunde få byta sig nån liten bok mot en film som jag råkar ha två av.. Han ville inte ha filmen men gav gärna bort böcker! Dock tror jag mitt "ska vi deala i gränden, du är en enabler" gick lite över hans huvud..
Nåväl, snäll pojk.

Jag läser en blogg i ren förskräckelse.. Tänker inte ens länka till den, men jag kan inte låta bli att läsa. Det är som att se en tågolycka crasha i slowmotion! Långsamt, långsamt, men jävlar vad det kommer att smälla..

Idag fick jag en faktura från rehab för övrigt. En faktura!? För att jag missat ett tillfälle..
Jag är arg, jag är ond, jag laddar för att skälla.. Men nu var inte personen jag sökte där idag såklart, såklart!
Jag godtar inte fakturan, jag godtar inte att jag ska straffas för att jag har problem som jag försöker hantera just genom att gå på rehab, inte fan tänker jag bli straffad för mina problem! Isånna fall, ska de ha jävligt klart för sig, kan jag sitta och må dåligt hemma, helt gratis.
Den person jag pratade med höll i och för sig med, och bad mig ta med mig fakturan på måndag.. Ska jag göra! Jävlaremig..

Jag ska göra lite nytta, så jag kan berömma mig själv senare. Bädda säng, tvätta lite, fixa lite.

Soligt..

Blöh!

Köpte Koontz "Broder Odd" åt mig själv, den läste jag ut på två dagar.. Sen hade jag ju "Maken" med Koontz som jag fick i födelsedagspresent, den läste jag också ut på två dagar.
Just Koontz lixom.. smälter.. in i hjärnan. Som smör i solsken? Typ?
Dags att dyka ner i Sagan om drakens återkomst igen, vet inte vilken del jag är på, femton kanske? Inte riktigt lika lättsmält dock, inte för att det skulle vara negativt, vilket som.

Min bokhunger börjar gå överstyr.. Jag har inte råd att underhålla mitt bokknarkande. Snart.
Men jag behöver mata hjärnan med nåt, för annars tappar jag ord och beter mig. Vilket är oerhört frustrerande!

Fick ett erbjudande, för hundra år sen, om att vissa personer hade böcker över... Personen är dessutom himla trevlig! Och uppenbarligen givmild, eftersom jag erbjöds böcker! 
Men hör jag av mig? Gör jag nåt åt saken?
Jag börjar fan bli som min Morrmorr, väntar på att alla andra ska ta tag i saker. Människan VET ju att jag läser! Varför kommar inte han då HIT med mina utlovade böcker!! .... så skulle det kunna funka, om jag inte hade en liten nypa mer självinsikt än hela min familj har tillsammans.

Ett ex kom och hälsade på! Väldigt hastigt.. Han hade saker liggande här och hämtade dem. Jag sa åt honom samtidigt att aldrig aldrig mer be nån brud ringa mig och kräva hans saker.. Men som den person han är så minns han inte riktigt vad jag pratar om, på fullaste allvar. Jag har bott med människan, jag vet hur han funkar.
Han tyckte bullen blivit fin, hon var inte helt imponerad. Jag tror ändå att hon börjar skapa sig lite gränser för vilka människor hon tycker massa om, vilka hon gillar, vilka går att hälsa på och vilka som ska hålla sig på sitt avstånd.
Hon tycker ju om honom, han är skoj.. Men det är inte det där skrika-i-panik-för-jag-är-så-glad som till exempel Lånepojkvännen får! Eller grannen bredvid oss..
Tror Lånepojken ligger högst på hennes lista, han har ju dessutom skägg! Inget är bättre än skägg!

Jag har varit duktig och tvättat idag föresten.