The pain, the paiiiiiiin...

Jag har oooont, jag vill döööö..
Drog ut en visdomstand som hade imploderat, eller som min söta tandläkare sa "ojdå, det där var ett rejält hål...". Det var inget hål! Man kan inte kalla det för hål!
Hur som, både hålet och tanden är borta nu.
Från början var det tal om operation, och orden "mejsla bort lite av käkbenet" fastnade rätt rejält i mitt medvetande. Men det behövdes inget mejslande. Fru Tandläkare var väl stark som en oxe, och smidig som ... som nåt som ilar runt i käften på folk och ruckar loss tänder antar jag.
Det gjorde inte ont innan, tack vare äckelantibiotika och en stendöd (och rutten) tand så gjorde det inte ont. Men det gör det nu! Dessutom ser jag mitt käkben.. Inte illa!
Alvedon efter alvedon hjälper inte ett dugg. Och det är så jävla synd om mig så ni anar inte!
Jag vill ha tillbaka bedövningen! Jag bryr mig inte om att halva tungan är bortdomnad! Ge mig morfiiiiiiiiiin!!!

Julen gick ganska smärtfritt föresten.. Fick himla fina klappar av kära vänner, och en chokladkartong av grannen! Några slantar trillade in, men det kan jag inte känna mig så himla glad över.. Eller, klart det är kul med pengar, det tyckte nog tandläkaren också, men det värmer när mina vänner köper saker som är så himla rätt.
Min lilla söta Blondin köpte en rosa lykta som bara är perfekt (och den står och lyser på vardagsrumsbordet). Ladyn köpte en rökelsehållare och rökelse (som hon hatar mest av allt i världen dessutom), och den var fin. Tills Tjockbullen hittade på den imorse när jag var och plågades. Men det är tanken som räknas! Dessutom fick jag skräckfilm..

Nu vill jag gå och lägga mig, jag tycker inte den här dagen är rolig längre.. En alvedon och lite antibiotika och säng med Tjockbullemonstret, det borde bota det mesta.

Galenskaper..

Tomten kom tidigt föresten! Jag fick glitterglögg! I present!
Vågar inte dricka upp den dock, den är lite för fin.. Men jag ska.

Min Morrmorr ringde igår, och meddelade att hon läser en bok (som jag ska få när hon läst ut den) om guldgrävarna i Alliaska.. Möjligvis Allijaska till och med.
Men det stavas Alaska. Och heter Allijaska..
Det sa iallafall hennes mammas klasskamrats pappa som enligt egen utsago varit i sagda område för att vaska guld. Men hans namn nämndes inte i boken, så han ljög nog.
Ibland känner jag mig som den enda människan i världen som inte är galen..
Och eftersom jag inte varit i Allijaska så kan jag inte veta att det inte heter Allijaska.

Sen slog det mig, att med dessa Allijaska-gener ihopslagna med "min Billybokhylla är fem centimeter bredare än alla andras"-gener så.. så.. Så måste jag ha haft en jävla tur!
Jag måste ha fått en hög dos av de norrlänska, och förhoppningsvis osjuka, generna. Tack Morfar!

Ikväll ska jag på nåt med Ladyn och hennes mamma (som har adopterat mig litegranna), tror det är en musikal, eller nåt. Skoj ska det bli iallafall!

Tjockbullen säger att hon vill ut, och jag har fått Allijaska ur mitt system (hoppas jag!).

På återseende


Självömkan..

Jag är sjuuuuuk!
Halsen värker, näsan är igenkloggad, till och med ögonen var ihoplimmade när jag vaknade!
Så jävla ynklig..
Jag röstar för att jag blir hemma från rehab imorgon, och jag vill inte ha nåt dåligt samvete, tack så mycket.

Tjockbullen är inte det minsta trött eller sjuklig (och det ska man väl vara tacksam för!!), argumentet "mamma är trött och sjuk, gå och lägg dig och var tyst" funkar inte så bra som jag önskade... Men lite Tjockbullegos får man väl ställa upp på, det är trots allt ganska mysigt.

Måste slänga in lite skryt, för jag har så svårt att ta till mig komplimanger, och speciellt av den här sorten.
Jag fick beröm av min mormor för att hon tycker att jag är så duktig med Tjockbullen.
Jag försöker verkligen ta till mig det här.

Idag är det städsöndag, hur nu det ska gå till.. Men sängen ska bäddas.
Jag borde skriva en lista.

Jag vill mä ha glitterglögg föresten..