lightmyfire

Det enda, det absolut enda som fick mig att dra mig ur sängen i morse och ta mig ner till infot på AF var att jag intalade mig själv att jag skulle få shoppa sen.
Mötet var, som väntat, helt värdelöst. Värdelösare än normala infomöten! Upprepningar och ältande om självklara saker som vi dessutom inte får ta del av förrens efter vårat inbokade riktiga möte som då är om en vecka. Jag vet inte vad som kommer att hända, men jag tänker inte bry mig om det nu..

Tröstade mig som sagt och blåste 600 spänn enbart på lyx och nöjen! Shampo och balsam kan väl i och för sig räknas som en nödvändighet, och det har jag ett ganska bra lager av just nu. Dessutom köpte jag badbomber, bubbelgrejs och ett nytt puder! Pengar och skönhet, mina vänner...

Sen hjälpte jag till att hålla i liten sur katt som inte ville äta sin mat... Jag fick en briljant idé igår natt men jag framförde den först idag, det visade sig att den inte var så jävla briljant men kattrackaren tyckte ändå att min plasthandskelek var ganska kul. Det tyckte sälen också, eller hunden menar jag.
Jag har fått leka av mig lite med andra ord..

På söndag börjar Big Brother! Haha, alla vet ju hur lost jag är utan det. *Hint hint*
Hur som, jag och min kära vän, som inte har träffats på forever, har bokat helkväll. Den inleds väl som vanligt med att jag sitter på golvet och leker med bilarna och gör röster till fåren... Long time, no play!

Utöver det har jag badat, gråtit, sovit två timmar, vaknat, tagit en sömntablett till ingen nytta, läst i Alkemisten, kollat på Mythbusters, ätit en toblerone samt bestämt mig för att det var ett bra tillfälle att blogga.

Så, gonatt på er..

Det är inte riktigt lika kul att leka jaga med katter som med hundar, men min katt är lite speciell så han är med på noterna. Även om han föredrar kvittosortering..

Slutheten efter kryssen börjar ge med sig.. Idag har jag inplanerat ett besök hos mormoren. Jag köpte en present åt henne på kryssen också, en likör som jag hoppas på att få smaka en skvätt av. Borde ha köpt två, den kostade ju nästan ingenting.
Men mitt spritförråd blev ju påfyllt rätt bra ändå... Varm choklad med mintu...

Kärleksörten som vid det här laget både var vältorkad och dammig blev mortlad idag. Inte för att jag nånsin verkar göra nåt med den... Jag tänkte bara att den gamla nog var gammal och att jag borde ha ny men den här var ju dammig så man kan anta att den också är gammal. Alltså behöver jag ny. Och det får jag till hösten.

Imorgon ska jag på infomöte på AF. Dags att kliva på tåget igen... Visserligen är det för missanpassade idioter, men ändå. Jag tänker då hålla en fot på perrongen ett bra tag till.
Jag är ute på okänd mark och jag tycker inte ett dugg om det, kontrollbehov and all that. Jag vet inte vad jag har rätt till eller vad jag har skyldigheter att göra. Inga skyldigheter skulle jag tro, jag är fan sjuk. Orkeslös iallafall.. Det är tydligen en sjukdom. Men alltså, det är inga problem, jag måste bara finna en orsak till att leva. Piece of cake!

Är jag speciell, eller är alla andra också ansatta av en enorm massa telefonförsäljare just nu???
En uppsjö olika nummer ringer nästan alla tider på dygnet! Alla tider för nån som har sömnproblem iallafall... Jag råkade nyss svara, men eftersom jag knappt hörde vad han sa så la jag på. Sådeså.
Är det nåt viktigt så får man lämna ett meddelande...

Jag är hemma igen! Överlevde kryssen...

Jag tror att jag fick mina sjöben tillslut eftersom det fortfarande gungar och jag är landsjuk... Det gungade rätt bra på båtrackarn också, men jag skrattade bara åt eländet. Så länge min drink inte åkte av bordet var jag glad.
Båten var full med finländare, eller vad man nu säger. Inte för att jag har nåt emot dem annars, men det var jävligt tröttsamt. Speciellt eftersom alla antog att vi också var finländare och pratade finska med oss. Min kompis, som kan marginellt mer finska än mig, lärde mig att säga vad jag hoppas var "jag förstår inte". Ibland funkade det och ibland tittade de bara väldigt konstigt på mig eftersom jag skrek det åt dem efter första hejjet...
-Hej..
-Jag förstår inte!!!!!!
Fast den porriga diskplockaren hade fått säga vad som helst på finska... Han såg ut som om han vaknade i sin kista utan ett hårstrå fel varje morgon. Lyfte inte ett ögonbryn åt gungande golv eller springande barn och firade av ett litet, litet leende när jag tackade för att han tog min disk.
Ah well...

Vi gick inte av i Helsingfors eftersom det var minus 20 grader och jag var den enda som tog med mig en jacka, plus en mindre bakfylla. (Jag sprang ifrån frukosten för att kräkas..) Men det såg väldigt fint ut. Nästa gång ska jag åka när det är varmt och skönt..

Det känns som om jag hittat en aldrig sinande källa av pengar.. Jag spenderar iallafall därefter.
Men mycket saker ska vara i ordning när jag lättar ankar och flyr till Finland imorron!
Eller till finlandsfärjan iallafall.. Ny kryss helt enkelt. Bara för att.
Men det är farligt att sätta pengar i händerna på mig känner jag... Det finns så mycket fina och nödvändiga saker där ute! Som värmeljus till exempel, de luktar ju gott.. Eller en ny underbar hudcreme som jag hittade på apoteket!

Det känns mindre bra att lämna en vän som mår dåligt och fara iväg dit ingen mobilsignal i världen når.
Men idag verkar saker lite, lite ljusare.
Jag kan visserligen inte göra annat än finnas, men sånt kan också behövas ibland.

Jag fattar inte hur fröken Molina lyckats med sina rubriker.. Jag har gjort fyra och jag har snart slut på ideer.

Men jag är bakis.. Det är jag..
Och lite bedrövad. Tror jag.
Pizza och cola blev det till slut. Jag inväntar den där bättre-känslan som ska komma vilken sekund som helst nu!
Jag tror väl inte jag har gjort nåt dumt, ingen såg ju när jag mer eller mindre ofrivilligt satte mig i trappen på vägen ner, men jag får iallafall bakisångest. De lär ha hört nyckelknippan slå i räcket så det ekade men om nån frågar så tappade jag mina nycklar, och jag erkänner aldrig nåt annat!
Däremot var jag såklart fullast, eftersom hälften av festen (tre stycken) inte alls drack, den mycket trevliga flickvännen till grannen drack varannan vatten. Grannen körde iallafall på öl.. Det som har gjort mig bakis är nog inte mängden utan snarare blandningen, jag värmde upp lite hemma innan... Med 40% sprit..
Resultatet blev ju då att jag pratade väldigt, väldigt mycket...
Men man ska väl sätta saker i sitt rätta perspektiv, jag har ju inte spytt på nån! Jag har inte bråkat. Trots goda möjligheter gjorde jag inget försök till att somna i en snödriva...
Jodå, jag har gjort allt det förut.

Jag tror det börjar kännas lite bättre... Kanske..
Min kära vän önskade sällskap till andra sidan stan, jag lovade att ringa...
Nu fick jag ett sms, antagligen från henne. Vi får prata mer senare..

Gin och tonic egentligen, men det känns mest som gin och gin nu...
Och huvudvärk.
Jag vaknade för en stund sen och kunde inte somna om, helt värdelöst att sitta här och vara nybakis.
Ponnyfesten var inte direkt gigantisk, men dock trevlig. Gemytlig är nog ett bra ord...
Det dracks väldigt dåligt, vilket jag naturligvis kompenserade genom att dricka mer! Duktigt av mig..
Jag kan ha överkompenserat babbel också.. Det är jag bra på.

Molina körde med sånna här tuffa dubbelrubriker ett tag, jag försöker sno dem av henne, vi får se hur länge det håller i sig!
Jag är väl inte så gräsligt mycket av nån av dem för stunden..

Telefonen väckte mig. Jag svarade för en gångs skull, det är ju helg så jag borde slippa det mesta som är obehagligt i telefonväg. Tydligen låter jag väldigt glad när jag svarar och talar om att jag sover, så jag blev utskrattad. Sen tutade det på hennes linje och jag skulle bli uppringd...

Idag är festen.. My Little Pony festen...
Jag kommer alltid att kalla den för det även om det är ett gäng grabbar i förtioårsåldern (jag gissar) som antagligen är mer eller mindre musiker hela bunten... Dessutom med medhavda flickvänner/sambos/fruar om sådanna finns... De brukar aldrig gilla mig, eller nån ensam obekant stackars flicka som kommer i närheten av deras, så ofta, så fula och mesiga karlar.
Jag vet inte vad jag ska ha på mig heller. Vill ju gärna markera festlighet och klä upp mig lite men det brukar ofta betyda en massa urringningar och grejs. Där kan vi återgå till de ilskna brudarna ovan.
I ärlighetens namn har jag ju ingen aning om vem som kommer, förutom grannen och hans tjej (som jag aldrig träffat). Även det behöver ju inte vara smärtfritt i och med att han redan förklarat att han "bjuder vem han vill" trots att hon kommer...
Äh, det är ju en kort flykt hem iallafall! Haha..
Jag ser ändå fram emot det också.. Det är bara den där vanliga motsträvigheten som tar i. Lyssna inte så mycket på den, tänk på ponnyn, det gör jag.

Jag har haft en kuratordate... Och jag kom faktist till en del insikter. Det är ganska ovanligt eftersom jag, som hon säger; redan har funderat en hel del på det här.
Mitt kontrollbehov, som inte är nån direkt newsflash, och hur det påverkar mig både positivt och negativt pratade vi om. Och orsaken till det.
Jag tog även upp min teori om att jag möjligvis har en hjärnskada på det område som sömntabletter är tänkta att påverka eftersom de fan inte funkar på mig. Även om den teorin inte är lika seriös som ovanstående ämne.
Dessutom fick jag blomskott av henne! Hon är helt otrolig.. På ett bra sätt.

Och på tal om otrolig på ett bra sätt så har jag även varit i väldigt nära kontakt med min försäkringskassehandläggare. Det känns bra att se med egna ögon att det finns vettiga, och otroligt trevliga, människor som arbetar inom sådana arbeten. Inte bara läspande-bävern-idioter...
Min tro på myndigheter fick sig en liten push, uppåt.

Idag fick jag en inbjudan!
Med en rosa My Little Pony på...
När jag slutat skratta började jag fundera på om det är nåt hos mig som drar fram ett behov att rita ponnysar eller om det är nån hemlig böjelse hos tecknaren? Och om alla som ska komma på festen också fått ponnysar? Är det nåt jag bör ta upp till diskussion efter en vinare?
Men jag känner att det i stort sett är omöjligt att tacka nej till en sådan inbjudan...
Så jag ska visst på fest imorron! Haha...

Ja det kan ju inte bli mycket värre än det förra?
Men sånt ska man inte vara för säker på heller...

Liksom på julen hade jag soft sällskap av exet, vi åt varma mackor och en massa godis. Jag gnällde på allt jag kunde och han bara skrattade åt mig, som vanligt.
När ångesten och rastlösheten blev för svår så hann jag med att sortera blommorna i ett av vardagsrumsfönsterna, praktiskt, sen kickade pillret in.

Jag förstår inte varför det inte finns nåt vettigt att titta på? Jul och nyår brukar ju vara fullt med bra filmer... Under Grevinnan och betjänten var jag glad och okontaktbar, men det var också det enda vettiga som gick. Jag vill se Sound of music! Och tecknat! Konstiga disneymatinér!
Jag råkade nog beställa lite filmer från CDON inatt...