Nanna??

Jag har iallafall en unge som älskar mig.. Nanna var iallafall det första han sa när han vaknade idag.
Fast han är ju inte riktigt min. Han är min på det där bra sättet att jag kan lära honom att ha julpapperbollskrig utan att få dåligt samvete... Och så får jag skämma bort honom och jag slipper byta blöjor, än så länge...

Jag fick en massa goda insikter igår när jag försökte somna utan piller... Det gick till slut.
Insikter som hur mycket jag saknar nån att leka med, och därför kan slå på alla växlarna med ovan nämnda barn. Det samma gäller kärlek också, men det visste jag redan.
Sen drömde jag att Molina var jättegravid och vi skulle ses nånstans, och det var ju kul att träffas! Det blir ju inte så ofta annars.. Dags att köra ett gravtest kanske? Sanndrömmar går i släkten..
Men å andra sidan är ju typ alla andra gravida så det kan ju bara ha varit nåt i mitt undermedvetna..

Igår hade vi julmys, jag och min kära vän med familj.. Alla presenter verkar ha varit lyckade! För att inte tala om den blåsningen jag gick på när hon drog med mig till Jysk och handlade en present åt mig mitt under näsan på mig och mumlade "de här ska jag ha på bordet på nyår, tycker du att de är fina??"...
Som vanligt handlade vi på oss en massa mat och ost och grejs som vi inte orkade äta upp.. Sen lyckades vi enas om en film som alla gick med på att se. Helt perfekt..


Den berömda bägaren..

Rann över litegrann..

Jag slapp inte härja idag heller. Mormodern skulle komma hem från sjukhuset och önskade uppmötande med kaffe, dessutom hade hon ju ingen mjölk hemma så jag gick och handlade åt henne.
Även om jag vet att jag skulle kunna säga "nej, jag orkar faktist inte" så skulle jag inte stå ut med mitt egna samvete då... Så jag står ut med allt annat jag får av det istället.
Jag försökte förklara för henne att jag faktist också är sjuk, även om jag inte har lunginflamation som min mor påstås sig ha så har jag gränser för vad jag orkar, och att jag går över de gränserna gynnar ingen. Hon fick sig en känga, men en mild sådan.. Hon känner sig ensam och önskar att jag kommer och fikar imorron, jag sa att jag inte visste om jag orkade... Jag orkar inte göra allt hela tiden, jag orkar inte styra upp alla andras liv och jag orkar inte hålla vår "familj" samman längre, jag släpper seglen på den skutan. Låt skiten brinna!
Jag ska skaffa mig en egen familj.. Få massa ungar som ska älska mig... En karl som dyrkar mig...
Eller så skaffar jag lite fler katter, jag vet inte.

Vad det gäller överrinnandet av bägaren så tror jag att mitt skrikande på bil som tutade kan räknas som det... Hade inte kärringen kört så fort därifrån så hade biljäveln fått sig en omgång också.. Men istället gick jag hem, tog två piller, tog en cigg och ringde min kära granne...
Så nu känns allt lite bättre, om än ganska fluddrigt...

Jag träffade en granne till mormor också, han noterade snabbt min cigg och gav mig ett par föreläsningar om KOL och allt annat skit. Jag inser att han kommer gola ner mig och att mormor kommer bli galen.
Min ursäkt är "jag skjuter iallafall inte heroin", men jag tror inte att det går hem i den generationen, så jag försökte med "jag röker bara när jag är stressad"... Men han köpte inte det..
Egentligen tänkte jag att gubbjäveln ska skita fullständigt i vad jag gör men han är en av de där som ser mig som en femårig liten ängel så den approachen hade väl inte heller funkat.

That´s it..


Det så kallade "julandet"..

Julandet gick fint.. Lungt och lagomt. Inga klappar eller nåt sånt, bara god mat och trevligt sällskap.
Min julångest la sig efter en stund också...
Sällskapet blev kvar ett par dar och det var trivsamt.
Men medans han låg och slappade på min soffa så satt jag på akuten med mormoren i närmare sju timmar.
Jag har tappat bort tidsperspektiv och dagar men det spelar ingen roll, jag är helt slut... Igår fick jag tvinga mig till att sköta om katten, jag passade på att klippa det lilla monstret också och hon gjorde sitt bästa för att bita mig. Men jag tror vi gick oskadade ur det hela båda två.
Jag är fortfarande slut... Men det kanske lättar efter några koppar kaffe? Jag orkar inte härja runt på det här viset, det känner jag klart och tydligt, men vad ska man göra när ingen annan gör det?

Två paket menthol tack...

Jag har varit upp till mormor och lämnat av paketen som blev väldigt väldigt uppskattade, det kan ha haft att göra med att hon redan firat lite jul...
Jag fick mitt vanliga kuvert samt ett änglaspel som hon inte ville ha längre. Och en ny kalender från fotografen som är helgonförklarad i familjen. Några nycklar hade däremot inte kunnat kommas ihåg att tas med... Men jag har lämnat av mina.

Jag lämnade av grejerna hemma och gick raka vägen till Bananmannen, som har en kiosk, och köpte två paket menthol (julen är lång) och en cola för att kunna få i mig ännu en tablett.

Det är en halvtimme till Kalle och mitt julsällskap skulle komma lagom till det... Jag känner inte för nåt av det. Vardagsrummet ser ut som skit och så får det vara, jag har inte hunnit duscha och så får det vara. Kanske kan jag tvinga honom att skala och skiva potatisen och ta en dusch då. Jag hatar att skiva potatis, men jag lyckades ju bränna motorn på min matberedare för ett tag sen...
Själv känner jag mest för att kedjeröka och poppa piller som om de vore lösgodis...

Men jag hoppas att alla som vill fira firar och har trevligt och umgås med människor de tycker om.

Nån slags ro..

Börjar ändå lägga sig..
Kan vara att juleländet snart är här och därmed snart över...
Kan vara stesolid...

Hur som, jag städar. Det var längesen... Tro mig.
Men jag får sällskap imorron. Trevligt sällskap.. Och jag har fixat hem lite mat åt oss.
Jag har delat ut julklappar till min kära granne och hennes monster till hund och till min far samt hans hund. Imorron blir jag av med mormors.
Jag har köpt en trevlig ljusbricka åt mig själv, bara för att jag ville.
Jag tycker om att ha frukt hemma också, det får mig att känna tillfreds.

Däremot är jag lite rädd att jag ska få en inneboende... Hon heter Snokis.
Är det nån som vet hur länge en snok lever?

Mitt hem är min kvart..

Jag råkade inleda nån slags hysterisk ommöblering hemma...
Jag kände att jag helst av allt ville göra en brasa på gården av de flesta av mina möbler, men jag nöjde mig med att slakta det förhatliga databordet (som nu får bo i källaren tills jag hittar nån som vill ha det) och riva ur soffan ur köket. Soffan är mer eller mindre oplacerad men den står iallafall i vardagsrummet.
Ett tag var allting jävligt uppochner, men det börjar arta sig... Köket blev jävligt bra, if I do say so myself...
Förutom att det ekar.

Jag hittade på några förpackningar rökelse, som jag helt glömt av, och tände på här.. Men jag verkar mest ha hamnat mitt i röken. Det var ju inte direkt tanken.

Snön gjorde inget för min julkänsla för övrigt... Här blir det inte juligare än en kruka hyacinter på köksbordet, men det är bara för att jag älskar hyacinter.
Jag har varit och julshoppat med min kära umgängesterrorist idag... Eller hon har, jag hängde bara med. Och eftersom även jag stog med på listan som det skulle shoppas åt så spenderade jag en god stund med att sitta utanför butiken medans hon inhandlade saker som jag inte fick se. Jag är nyfiken men knappast orolig, hon har god smak och jag hintade tillräckligt många gånger att jag önskade mig en smörgåsgrill av tomten, i just den här butiken fanns det dessutom en billig sådan. Vi får hålla tummarna och se vad tomten kommer med.
Jag är lite mer nervös över vad hon ska tycka om min klapp... Jag har försökt att snoka lite och jag vet ju på vilket område jag ska hålla mig när det gäller just sånna saker... Så, vi får hålla tummarna där med.

Jag drömmer om Noddy...

Det är inte ett bra tecken.. Noddy är en animerad figur i ett barnprogram.
Men jag får väl skylla mig själv när jag har polare som är två år! Vi tittar mycket på Noddy, och på Nalle har ett stort blått hus. Jag tycker mest om Nalle, han tycker mest om Noddy... Sen leker vi med grisarna och bilarna. Sist hjälptes vi åt att vattna blommorna, det tyckte han var kul.

Idag vaknade jag av att det ringde på dörren.. Jag blev mest chockad än nåt annat. Alla människor vet väl att jag knappast är vaken före tolv och inte öppnar dörren ovaken? Kan ha varit min far i och för sig... Han räknas inte in bland "alla människor", dessutom bor han på landet och bara det säger ju en del... Men jag tycker om honom ändå. Jag tycker mer om honom när han meddelar när han ska komma över...

Jag fick årets första julkort! Det var jättefint och jag satt och funderade en stund på vem som kunde tänkas skicka så fina kort som de dessutom suttit och klistrat på julklistermärken i en liten rad längst ner?
Det visade sig vara från en vän till min mor... Hon ville fika... Låter skumt, men hon är trevlig så det är nog inte omöjligt.

Seven days ´til christmas..

Folk börjat tjata om sånt nu. Till och med min granne frågade mig hur jag skulle fira jul! Dessutom bjöd han in mig på fest i januari... Med tillägget "min sambo kommer också men jag bjuder in vem jag vill!". Lite charmigt, återstår att se om jag känner för det.
Men jag lider inte av att inte ha nåt att göra på julen, visserligen kommer den nog att kännas förjävlig men det gör den med eller utan familj...
Möjligtvis kan jag tänka mig att umgås med exet, men han har ju gått upp i rök. Eller blivit inlåst. Jag vet inte..
Och på tal om ex så fortsätter den andra att skicka sina jävla kedjebrev! Vet inte om jag uttryckte mig oklart sist? Nu försökte jag vara lite ironisk, vi får se om det funkar. Jag tvivlar...

Annars är jag mest likgiltig eller irritabel...
Så listan på saker jag irriterar mig på skulle kunna göras lång, så lång..

Jag bad att få tillbaka mina nycklar från min mor, genom min mormor, idag. Hon kontrade enligt uppgift med att begära sina i utbyte. Det kan hon absolut få, inga problem, men jag tycker att hon skulle kunna ha en annan inställning till det hela. På nåt vis har hon väl vridit det hela till att vara mitt fel, jag är ju sån.
Men det får väl vara det så... Bara jag slipper människan!

Vad det gäller mitt Sims liv så har jag nu tre barn... Fy fan vad drygt.. Så här kan det inte fortsätta! Haha..

I won´t be home for christmas...

Jodå, det ska jag. Jag syftade på en jullåt.
Och jag antar att det säger en del om min julkänsla?

Jag sitter och väntar på att få ringa och skälla på hemtjänsten, nåt som jag började med redan igår men idag skulle chefen vara där. Nån måste ju se till att de gör sitt jobb...

De senaste dagarna har varit fulla av mer eller mindre viktiga saker.
Jag har varit borta en del och umgåtts med min umgängesterrorist och hennes grabb. Det är alltid kul men utmattande. Dessutom har jag varit på stan ett par vändor, helt utan att shoppa, både med ovanstående vän och annan.
Jag har varit hos läkaren och styrt upp saker.. Hon är snäll och rar och inte alls som den andra idioten.
Däremellan har jag spelat Sims och där har jag hunnit bli änka, gifta om mig och skaffa två ungar, samt två karriärer. Skönt att kunna göra allt det från soffan!

Igår mådde jag skit och var rädd att jag fått magsjuka eller annan otäck dagisbakterie på halsen men det gick över...



O-jul...

De sista julklapparna har kommit och slagits in. Det känns skönt att ha det gjort utan stress.... Inte för att jag känner den minsta julstress. Jag har inte ens haft nån längtan efter julen i år, och det blir ju heller inget firande av den.
Klapparna känns väldigt otvingade också, jag har köpt saker till folk jag tycker om och som jag vill ge nånting till, inte för att man måste för-att-det-är-ju-jul.
Backen ligger fortfarande bar vilket antagligen hjälper hela o-juligheten. Men lite snö skulle jag faktist vilja ha. Kom igen för fan, det är ju vinter.

Äh, nu ringer min kära vän/umgängesterrorist och tvingar ut mig till Barnens Hus i jakt efter en tomteluva till lillkillen och dessutom hotar hon med glögg! Inget annat att göra än att klä på sig då..

Äh, fy fan..

Vad jag är trött på folk..
Internetfolk mest.... Eller internetraggande kanske ännu mera.
Jag är väl förjävla tråkig, men vad fan tror folk?! Sorry, jag är för normal, jag är inte intresserad av att "camma" eller skicka bilder eller traggla över msn med folk som inte har nåt vettigt att säga.
Jag får väl skylla mig själv när jag skaffade ny msn och la ut den. Men det kan ju finnas vettigt folk där ute... Kanske... Eller, inte vet jag, kanske vill jag att folk ska lägga till mig och säga korkade saker så jag får en orsak till att skälla på dem?

Och! Om min msn säger att jag inte är vid datorn så är jag antagligen inte det, skulle jag mot förmodan vara det så vill jag antagligen inte prata iallafall...

Jag sket i tvättiden sist.. Och jag har ännu inte ringt nån angående nåt.
Så är det..
LaMolina kallade det för "full fart" tror jag.... Haha..

Jag är kass på bloggande..

Tydligen.

Idag faller snön i Västerås. Ordentligt, så den syns alltså...
Jag har varit på stan, det var hemskt, folk överallt. Har redan beslutat att jag absolut inte tänker åka ner i julrushen i år. Förra året skällde jag faktist på en ängel som skrek (eller försökte sjunga) mig rätt i örat. Men det var nog bara en utklädd människa så jag kommer inte till helvetet för det... Dessutom tycker jag inte om när folk skriker åt mig. Och min stubin är inte direkt längre nu för tiden..
Tack och lov för postorder.

Jag borde ringa pappas kärring och höra mig för vad han kan tänkas önska sig i bokväg. Men jag känner inte för det ikväll... Orkar inte med nån utfrågning varken hur det går eller hur jag mår ikväll...

Fan då, jag verkar ha en tvättid ikväll.. Jag som mer planerat in ingenting-görande.