Gung och godis..
Jag är hemma igen! Överlevde kryssen...
Jag tror att jag fick mina sjöben tillslut eftersom det fortfarande gungar och jag är landsjuk... Det gungade rätt bra på båtrackarn också, men jag skrattade bara åt eländet. Så länge min drink inte åkte av bordet var jag glad.
Båten var full med finländare, eller vad man nu säger. Inte för att jag har nåt emot dem annars, men det var jävligt tröttsamt. Speciellt eftersom alla antog att vi också var finländare och pratade finska med oss. Min kompis, som kan marginellt mer finska än mig, lärde mig att säga vad jag hoppas var "jag förstår inte". Ibland funkade det och ibland tittade de bara väldigt konstigt på mig eftersom jag skrek det åt dem efter första hejjet...
-Hej..
-Jag förstår inte!!!!!!
Fast den porriga diskplockaren hade fått säga vad som helst på finska... Han såg ut som om han vaknade i sin kista utan ett hårstrå fel varje morgon. Lyfte inte ett ögonbryn åt gungande golv eller springande barn och firade av ett litet, litet leende när jag tackade för att han tog min disk.
Ah well...
Vi gick inte av i Helsingfors eftersom det var minus 20 grader och jag var den enda som tog med mig en jacka, plus en mindre bakfylla. (Jag sprang ifrån frukosten för att kräkas..) Men det såg väldigt fint ut. Nästa gång ska jag åka när det är varmt och skönt..
Jag tror att jag fick mina sjöben tillslut eftersom det fortfarande gungar och jag är landsjuk... Det gungade rätt bra på båtrackarn också, men jag skrattade bara åt eländet. Så länge min drink inte åkte av bordet var jag glad.
Båten var full med finländare, eller vad man nu säger. Inte för att jag har nåt emot dem annars, men det var jävligt tröttsamt. Speciellt eftersom alla antog att vi också var finländare och pratade finska med oss. Min kompis, som kan marginellt mer finska än mig, lärde mig att säga vad jag hoppas var "jag förstår inte". Ibland funkade det och ibland tittade de bara väldigt konstigt på mig eftersom jag skrek det åt dem efter första hejjet...
-Hej..
-Jag förstår inte!!!!!!
Fast den porriga diskplockaren hade fått säga vad som helst på finska... Han såg ut som om han vaknade i sin kista utan ett hårstrå fel varje morgon. Lyfte inte ett ögonbryn åt gungande golv eller springande barn och firade av ett litet, litet leende när jag tackade för att han tog min disk.
Ah well...
Vi gick inte av i Helsingfors eftersom det var minus 20 grader och jag var den enda som tog med mig en jacka, plus en mindre bakfylla. (Jag sprang ifrån frukosten för att kräkas..) Men det såg väldigt fint ut. Nästa gång ska jag åka när det är varmt och skönt..
Kommentarer
Trackback