lightmyfire

Jag har oooont, jag vill döööö..
Drog ut en visdomstand som hade imploderat, eller som min söta tandläkare sa "ojdå, det där var ett rejält hål...". Det var inget hål! Man kan inte kalla det för hål!
Hur som, både hålet och tanden är borta nu.
Från början var det tal om operation, och orden "mejsla bort lite av käkbenet" fastnade rätt rejält i mitt medvetande. Men det behövdes inget mejslande. Fru Tandläkare var väl stark som en oxe, och smidig som ... som nåt som ilar runt i käften på folk och ruckar loss tänder antar jag.
Det gjorde inte ont innan, tack vare äckelantibiotika och en stendöd (och rutten) tand så gjorde det inte ont. Men det gör det nu! Dessutom ser jag mitt käkben.. Inte illa!
Alvedon efter alvedon hjälper inte ett dugg. Och det är så jävla synd om mig så ni anar inte!
Jag vill ha tillbaka bedövningen! Jag bryr mig inte om att halva tungan är bortdomnad! Ge mig morfiiiiiiiiiin!!!

Julen gick ganska smärtfritt föresten.. Fick himla fina klappar av kära vänner, och en chokladkartong av grannen! Några slantar trillade in, men det kan jag inte känna mig så himla glad över.. Eller, klart det är kul med pengar, det tyckte nog tandläkaren också, men det värmer när mina vänner köper saker som är så himla rätt.
Min lilla söta Blondin köpte en rosa lykta som bara är perfekt (och den står och lyser på vardagsrumsbordet). Ladyn köpte en rökelsehållare och rökelse (som hon hatar mest av allt i världen dessutom), och den var fin. Tills Tjockbullen hittade på den imorse när jag var och plågades. Men det är tanken som räknas! Dessutom fick jag skräckfilm..

Nu vill jag gå och lägga mig, jag tycker inte den här dagen är rolig längre.. En alvedon och lite antibiotika och säng med Tjockbullemonstret, det borde bota det mesta.