lightmyfire

Imorgon är det vanlig dag igen, och dessutom penga-dag!
Jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig upp klockan sju imorgon, för att gå och känna saker. Tröttheten och bakisdagarna har vänt upp och ner på mina rutiner, jag kan inte sova, sover för länge, och kan sen inte sova eftersom jag sovit för länge. Dessutom märkte jag att mina sömntabletter var slut. Det hade jag helt missat, vilket också är ett stort tecken på att jag är ur balans, jag missar inte sånt.

Men kanske behövs det sånna här svängar?

Jag pratade föresten med min Morrmorr, och nu efter några års sjukande till och från, så berättade jag att jag är sjukskriven för att jag är deprimerad. Nånting gör att jag har väldigt svårt att släppa på mina roller, och även om det var ganska obehagligt att göra det, så kändes det inte så farligt att det tog stopp, som det gjort tidigare.
Hennes reaktion var väl väntad "ja, ibland tror jag att du är lite ledsen, men oftast är du ju glad och trevlig".
Att försöka förklara för henne vad det innebär att vara sjuk orkar jag helt enkelt inte, utan nöjde mig med att säga att det inte riktigt fungerar på det viset. Hon tror även att lösningen ligger i att jag "får ett jobb snart".
Att ens snubbla på de bakomliggande faktorerna till mitt mående i dagens läge är inte att tänka på... Det är ju bara lögner och påhitt.

Vad deprimerande det här blev nu då...

Klockan är snart tolv och hunden snarkar, kanske ska ta det som ett tecken på att det är dags att krypa ner under täcket och ta fram min bok?
Håll tummarna för mig imorgonbitti?