lightmyfire

Det var massa ångest och oro och senvakning och stress... Och sen blev allting så himla bra!
Nya gruppen ju.. Det visade sig att det bara var min manliga gruppkollega som var där, plus en ledare. De bakade paj! Jag kände att det var roligt och hanterbart och hoppade in och fick ta huvudansvar över den! Yey! Det gjorde jag inte när det var fisksoppegryta kan jag lova... Hallonpaj. Med sirap på... Morrmorrs recept som bor i mitt huvud.
Sen bakade vi kokostoppar som blev ganska fantastiska, och min söta kollega som vet att jag hatar ägg tog helt enkelt hand om den delen. Vi sammarbetar i perfektion!
Jag är nöjd och glad..
Men varm!
Tänkte att jag kanske skulle orka göra min egna paj innan alla äpplen ruttnar bort i värmen.

Igår firade jag Ladyn! Hon fyllde ju år.. Och jag tror att mina presenter gick hem.
Dessutom åkte vi ut till Max och köpte lite mat, de glada hundarna i baksätet fick ben av den lilla söta luckpojken. Som förövrigt modigt stack in handen med ben till Tjockbullen! Hon hade kunna sno ett par fingrar där.. Haha.. Men det gjorde hon ju såklart inte! Hon är en snäll flicka..

Jag har umgåtts en massa med min sötaste granne också, vi gör gemesam sak av att gå och handla. Det är mycket trevligare när man är två ju. Dessutom insåg jag igår att jag faktiskt har ork till att umgås med henne! Hon är inte så svår att ha och göra med i och för sig, men ändå.. Jag orkar! Det är ett framsteg..

Såg att jag fått en avi för att hämta paket på Joker igen... Endera är det min Scarlett som jag fick lov att skicka tillbaka eftersom skivan var repig.. Eller så är det min skräckfilmsorgie som jag råkade beställa! Men det är ju en miljard grader varmt ute.. Kanske till kvällen, Joker har ju öppet till elva! Joker har Ben n Jerry glass....

Och för att vara lite sammhällsinformerad och up to date:
Jag är livrädd för den här nya förbannade reglerna som moderatfittorna har röstat igenom för sjukskrivna.
De betyder i realitet att när jag är 32 så måste en läkare ta beslut på om jag kommer att fortsätta vara sjuk tills jag är 65. Det är naturligtvis omöjligt att säga, och därför kommer jag inte få vara sjuk alls.
Och jag tänker på alla andra som kommer drabbas, faktum är ju att även sjuka personer har familj, barn, villalån och bil. De kommer bli hänvisade till Soc, och enligt Socs lagvidriga regler så är även sambos försörjningsskyldiga. Då kommer dessa personer att tappa hela sin inkomst!
Med sjukpenning, som jävlaremig inte är nån lyxinkomst, så har man iallafall möjlighet till att hyra lägenhet, ta lån och så vidare. Med socialbidrag har du ingen garanti för nåt.
Och naturligtvis mår alla som är hemma och sjukskrivna så mycket bättre när man bara tar till piskan och skrämmer dem till friskhet!
Ännu värre för oss som inte har nåt brutet ben att visa upp, inga amputerade lemmar. Där vissa dagar är så pass bra att man skulle kunna jobba, och andra dagar kan man som bekant knappt välja strumpor själv..
Vansinnigt är vad det är.