lightmyfire

Tröttheten fortsätter.. Känner inte alls för veckan som jag har framför mig, förutom det varierande sällskapet som ofta är det som gör att det går ändå... Höstdepp spår vissa, jag tror att det bara är för mycket på en gång. Saker, känslor och pms, vem vet..
Nåt som fastnade i huvudet var när vännen sa "det märks att du är sänkt, annars hade du aldrig tillåtit nåt sånt". Säga vad man säga vill, men tjejen har varit med på många vändor där jag slagit bakut, opponerat mig eller på annat vis visat mitt missnöje... Och nu håller jag käft. Det tär.. Det äter mig inifrån och ut..
Samtidigt vill jag inte explodera.. Det är det kanske inte värt, så jag motar ner ilskan igen.
Men tillfälle kommer för att ta itu med det, och det är ett måste. Bara inte i explosionsform.

Humöret drar i alla trådar som finns..
Fylla i formulär eller inte? Stanna eller gå? Normal eller inte? Jag passar inte in i nån av dem.. Bita ihop eller ge upp? Medicinera eller inte? Trolla med räkningar eller inte? Lida mycket eller lida länge? Här har jag ju kört med plåstertekniken, ett snabbt ryck.. Och så klart, tala eller tiga?
Blaha.. Alla frågor får sina svar, tids nog.

Och jo, julen är ju på intåg. Läste att fröken Molina är i stort sett klar med julklappsinköpen.. Eh, jag har inte ens tänkt på vem jag ska köpa till! Om jag ska köpa nåt? Framförallt hur jag hade tänkt betala för mig.. Antar att de flesta butiker inte accepterar betalning i natura? As if.. Har ni sett vad det är för sega gamla kärringar som brukar stå i butiker?? Eller blonderade snorisar? Jag skrotar den iden lika fort som den dök upp...
Gör väl som vanligt och tar det på faktura.

Mer soffa och choklad nu..