lightmyfire

Mycket jagtid nu.. I varje fall tid som ägnas åt jaget. Även om jag gör annat, ibland tillsammans med folk, så surrar huvudet av sig självt.
Jag fick besked om saker och jag måste ta ställning. Kämpa för det jag har försökt få så länge, eller inse att jag rusade runt och letade efter nånting på fel våning, tacka för mig och gå. Fick ett formulär att fylla i som väcker mer frågor än svar. Det skulle säkert ge dem en massa svar, men jag har lite problem med det. Bara att inse att det som är självklart i min värld inte är det i deras. Fördomar, anser jag..

Har stött på mycket sådana nu. Senast idag när vi diskuterade saker i grupp och vi ponerade att vi skulle anställa en person, och från flera håll hörde jag röster från dem som tyckte att äta lyckopiller var likvärdigt med ett narkotikamissbruk, eller att den ena personens misstag (grov misshandel, narkotikabrott - dömd, straffad, och utsläppt) tas lättare på än en annan (otrohetsaffär - lika långt tillbaka i historien). Det är skrämmande. Jag gjorde ju så klart mitt bästa för att argumentera med de trångsynta jävlarna.

Jag är saknad, alltid trevligt..

Jag har en lite sväng av dåligt samvete också.. Som jag försöker bli av med. Jag har allt för lätt att se den andra sidan av saker, men jag måste komma ihåg att tänka på mig själv. Iallafall i det här fallet.
Men det är skillnad på att göra saker aktivt eller passivt, i det här fallet att inte göra..

Ainbusk har slaktat The Pouges fantastiska jullåt.. Illa.. Som fan..
Med Nordman.. Ännu värre..
Nästan så den måste få bli kvar.
"Vi kysstes i gatan"
Vem fick göra översättningen, undrar jag?