lightmyfire

Jag tänkte att det kanske var dags att höra mig för om min envisa förkylning och ringde sjukvårdsupplysningen som hänvisade mig till min husläkare och efter en kort väntan i telefon så fick jag prata med en sköterska. Jag förklarade vad det var för fel på mig och hon ställde några frågor, bland annat "hur snabbt kan du komma??". Jag fick en omgående tid att träffa min läkare som konstaterade att jag (precis som jag själv trodde) har lunginflammation.
Det är inte roligt.
Ändå känns det lite vuxet. Både att faktist ha lunginflammation och att självmant gå upp till en läkare som både klämde och rotade... Plus att stjärnan fick stå ut med att vara ensam i säkert 30 minuter.
Nåväl, jag fick antibiotika och den bästaste hostmedicinen som de har och han menade att det skulle ge med sig om en tre fyra dar.. *hålla tummar*
Fröken Korp kom hit och hämtade ut alla mina piller och flaskor från apoteket, plus att hon handlade en massa massa godsaker. Och kattmat.
Sen menade hon att jag verkade lite för glad åt min flaska hostmedicin.. *S* Men jag tycker väl inte att det finns nåt som säger att jag måste tycka att den smakar illa?? Eller att jag ogillar den dimma som lägger sig ganska tät i skallen om man kanske råkar smutta lite grann på flaskan? Men jag smuttar inte! Jag menar bara att OM man gör det..
För jag har kanske gjort det förr..

Aja.. Känns iallafall bättre nu när jag gör nåt åt saken..
Har Korpens lillkille här ikväll också, inte för att jag orkar med hans härjande, men jag blev lovad att få lite hjälp med rastandet av vännen.. Vet inte vad hon ska få heta, vet fortfarandet inte. Hur som, snäll är hon. På en massa sätt.
För stunden ligger stjärnan på rygg i soffan och lillkillen på rygg i min nybäddade säng. Han har legat där i ett par timmar, jag är glad att de sover.

Känns som om jag svamlar..
Nej, jag har inte smuttat! Jag är sjuuuuk! Får vara hur svamlig jag vill, sådeså.