Möbler och mat...

Nej nej, jag har inte köpt en massa nya möbler, don´t worry. Jag har blivit av med en massa möbler! Underbart... Igår kom ju Ladyn och hämtade åbäket till databord som visserligen är väldigt fint och funktionellt men som inte passar hos mig, det fick ett gott hem och tydligen en massa andra möbler som matchade, skönt att höra.
Idag kom fröken Korp med sällskap och lovade att hämta tvbänken ikväll. Den behöver också ett nytt fint hem... Och det tror jag absolut att den får.
Dessutom kom hon med en hel säck med mat till stjärnan! Helt utan förvarning, helt otroligt vänligt. Tydligen har jag gjort mig förtjänt av den..
Lillkillen, hennes lillkille - stjärnans bror, ska åka på semester på landet och han fick en korg av mig att sova i. Vi behöver den inte längre. Vi vill inte ha den längre. Korpen ska också på semester men hon får hitta en egen korg att sova i..
De skulle som sagt återvända och man kan ju hoppas på att man får umgås lite med damerna då.

Idag är det visst varmt igen. Inget regnande som de utlovat... Trist.

Jag lyxade till det och köpte en cola för min sista slant och håller tummarna hårt för att jag får pengar imorron. Det vore väldigt bra... Jag har lyckats betala en räkning än så länge, och det är inte ens en av de viktigaste.

Gav mig på Tusen små bitar av James Frey igår, mest för att jag inte orkade gå och hämta Kingen som låg på vardagsrumsbordet och inte kände för att analysera min barndom just då. Den är grym, rekomenderas varmt och han har visst gjort en uppföljare också som jag ska köpa så fort den kommer in på CDON, alternativt när jag har råd att köpa den från CDON.
Tyvärr fick min nyfikenhet mig att söka efter en eventuell hemsida från mannen ifråga, han har en, och hittade dessutom en massa information om att boken inte var sann utan istället ganska duktigt utbroderad av författaren, han hade till och med lurat Oprah! Hujeda mig sån karl, va?
Alla var svikna och sårade över att ha tagit till sig ett sånt tragiskt levnadsöde som sedan visade sig inte vara så himla sant, även om jag inte orkade läsa den fem sidor långa redogörelsen över vad som var fel med den. Hur man än ser på det så har han förmedlat en väldigt bra berättelse och han har ett fångande och beskrivande språk, så jag skiter i hur stor procent som faktist är sann.

Vem fan vill läsa nåt tråkigt och vardagligt föresten? Som typ en blogg..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback