Tolv
För tolv år sen cyklade jag ut till badelunda, driven av ett svagt löfte som jag gett i ett ögonblicksbeslut. Och nyfikenhet kanske.. Men ändå inte redo, inget defenitivt från min sida. Ändå, i efterhand, det bästa jag nånsin gjort..
Solen sken då, precis som idag.
Jag var otrygg och trasig, en skugga av mig själv. De frågade, jag valde, även det ett ögonblicksbeslut. Det bästa jag gjort, ödet kanske...
Det var en tuff resa vi gjorde, min räddande ängel, men det var värt varenda sekund.
Kanske är det meningen att jag ska kunna stå på egna ben, kanske behövs du nån annanstans..
Jag saknar ditt leende, och dina trygga andetag. Nya vägar väntar väl för mig att gå, men jag längtar tills vi ses igen.
Solen sken då, precis som idag.
Jag var otrygg och trasig, en skugga av mig själv. De frågade, jag valde, även det ett ögonblicksbeslut. Det bästa jag gjort, ödet kanske...
Det var en tuff resa vi gjorde, min räddande ängel, men det var värt varenda sekund.
Kanske är det meningen att jag ska kunna stå på egna ben, kanske behövs du nån annanstans..
Jag saknar ditt leende, och dina trygga andetag. Nya vägar väntar väl för mig att gå, men jag längtar tills vi ses igen.
Kommentarer
Trackback