Jasså du..

Har påbörjat många bloggar här.. Men det slutar alltid med att jag raderar och loggar ur.

Känner mig lite skitskraj inför vad läkarna har hittat på åt mig den här gången... Men det hör kanske till? Jag vill ju mest gräva ner mig under en filt och aldrig återkomma... Men det hör väl till..
Lite rädd för att bli mirakulöst botad och lite rädd för att mixtra allt för mycket med min hjärna.. Den är trots allt den enda jag har. Och jag trivs ganska bra med den.

Fick höra skvaller idag.. Vilket besparade mig ett telefonsamtal.
Jag hade i och för sig inga större planer än att ringa på hemligt nummer och lägga på utifall det svarades.
Det var nåt jag skrev i ett av de där inläggen som aldrig kom ut, att en del vänner försvinner. Kan ju inte låta bli att undra om de har nåt giltigt skäl till det, typ att de dött eller ligger i gipsvagga på sjukhuset..
Och det är klart att det finns ett skäl.. Orsak och ursäkt är som bekant inte samma sak.
Fick dessutom en ort angående andra gemensamma vänner... Good for you.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback